image001.jpg=Isak Henriksson 1861-1935 från Alapäägården i Lainio. I samband att Alaapäägården gick förlorat under 1880-talet var syskonen Henriksson tvungen att flytta från gården. Isak flyttade 1897 till Gällivare och bosatte sig i byn Nuortikon utanför Gällivare där han gifte sig med Anna Sofia. Isak arbetade på järnvägen som då, 1897, hade hunnit till Gällivare. Var Isak befann sig efter att han var tvungen att lämna hemmet fram till 1897 är obekant. Hans bror Anders (Kajan Anttu) vistades i Parakka ett tag och senare i Oksajärvi innan han (då gift) bosatte sig i Lainio som backstugusittare. Isak står här utanför sitt hus i Nuortikon. Foto 1920-talet? Fotolån John Ivar Andersson vars farfar var ovannämnda Anders. 1939 installerade en Mattson reservkraft i Lainio skola. Denna Mattsons far var järnvägsarbetare ungefär samtidigt med Isak och möjligen kom dom att prata om Lainio. Sammanställaren har en CD-skiva där Mattsons far berättar om livet som järnvägare under 1890-talet. Han var med och byggde spåret från Boden till Gällivare. Isak och Anna Sofia fick barnen Fridolf, Sven, Hugo, John, Artur och Ida som var gift med Artur Söderberg. Deras son blev utrikeskorrespondent och förekom i TV under 1980-talet.

image002.jpg=Fotograf Erik Almenäs. Bildlån Eriks brorson John Ivar Andersson. Bilden, tagen sommaren 1940, visar Erik med sin mormor Sofia på trappan till Sofias dotter Emelias hus i Oksajärvi. Sofia (Oksa Fia) var född i Lainio 02-05-1852 och dog i Oksajärvi 1940-11-19. Hon var dotter till Emma Kristina Laestadius 1833-07-24-1882-11-20 från Karesuando, dotter till prosten Lars Levi Laestadius, och Johan Jakob Hansson (Oksa Jussa) 1828-12-10-1911-09-06 från Alapäägården i Lainio. De var bosatta först i ett hus vid älvstranden nära nuvarande skolan. Senare byggde de eget hus på Erkontermä strax ovanför huset där Oskar och Inkeri Fredriksson bodde. Det nybyggda huset brann dock ner strax innan Johan med familj skulle flytta in. De fick överta ett hemman i Oksajärvi mot att föregående ägare fick bo kvar i hemmanet så länge han levde. Sofia var född med andra ord i huset vid älvstranden. Sofia hade 2 syskon, Britta Kajsa 1851-01-01-1851-02-02 och Maria Josefina 1854-03-12-1867-07-25 som drunknade i Pajala i samband med konfirmationsläsning där. Sofia gifte sig med Johan Erik Eriksson (Oksa Juhani Erkki) 1841-09-12-1912-11-08 från Erkkogården i Lainio. Johan Erik flyttade till Oksajärvi 1860. Två av Sofias och Johans döttrar gifte sig i Lainio, Amanda (Antun Manda) 1873-06-24-1955-10-18 (Eriks mor) med Anders Henriksson (Kajan Anttu) 1862-09-05-1935-11-16 och Alida (Heikan Alida) 1883-12-05-1956-04-17 med Henrik Henriksson (Henttu) 1859-09-15-1938-04-26 på Heikkagården. Möjligen togs fotot av Alidas son Albin (Heikan Alppini) 1919-05-08-1998-09-03 eller av Karl Andersson 1921-06-06-1991-08-01 (Palon Kalle, hembygdsforskaren) vilka var med Erik till Oksajärvi. Dock hade Erik en kamera med självutlösning. Den funktionen kunde ha även används. (1940 fick man gå till Oksajärvi, 10 år senare kom landsvägen).

image003.jpg=Kajan Anttus (Anders, Eriks far) gård som syns bakom. Senare är huset tillbyggt. Paret är Isak Henrikssons (Anders bror) dotter Ida med sin man Artur Söderberg vilka hälsade på hos Kajan Anttu i Lainio. Ida född i Nuortikon utanför Gällivare dit fadern Isak från Alapäägården i Lainio flyttade 1897 Ida och Arturs son blev utrikeskorrespondent med många framträdande i TV under 1980-talet med redovisning om krigsskådeplatser runt om världen. Ida var yngst av barnen till Isak och Isaks hustru. Fotograf Erik Almenäs, bildlån John Ivar Andersson. Bild mitten 1930-talet.

image004.jpg=Bild från militärtjänstgöring i Boden omkring 1922. Angivet Uno är Uno Artur Andersson 1903-08-01-1925-04-14 från Kajan Anttusgården i Lainio, John Ivars farbror. Uno fick lungsot. Bildlån John Ivar Andersson.

image005.jpg=Bönemöte på Alapäägården alt. hos Hjalmar Pudas (Skillerstedt) Mannen med skägget är Anders Vilhelm Henriksson Alapää 1862-09-05-1935-11-21 (Kajan Anttu) från Alapäägården i Lainio. Alapäägården förlorades under 1880-talet. Anders började jobba i Parakka ett tag. Senare flyttade han till Oksajärvi där han träffade sin käresta, Amanda (Manda) Johansson, under 1890-talet. Där föddes antagligen första barnet 1896 (Julia). Sedan bosatte sig familjen i Lainio, hus byggdes där på ofri mark varvid Anders blev backstugusittare. Benämningen på platsen blev Kajan Anntu. Där föddes övriga barn från 1898 (Valfrid) till sista barnet, Erik, född 1917. 11 barn föddes i familjen. Sonen Valfrid övertog hemstället och köpte mantal av Nils Viikusjärvi varvid Valfrid blev hemmansägare. Anders var bror till Isak som nämns tidigare. Dessa bröder dog med 3 veckors mellanrum. Till vänster Anders är Frans Fredriksson, f. 1887, från Feeginpirtigården i Lainio. Han var bosatt i Vittangi. Till höger möjligen Anders yngsta barn, Erik, då i 13-års ålder. Foto Samuli Paulaharju. 1930-talet.

image006.jpg=Bönemöte 1930-talet (samtidigt när kortet om Anders togs, se ovan) Kvinnan i mitten Anders Henriksson Alaapääs (Kajan Anttu) hustru Amanda (Manda) Helida Johansson 1873-06-24-1955-11-16 från Oksajärvi och dotter till tidigare nämnda Oksa Fia. Enl. uppgift av Mandas sonson, John Ivar, har Manda berättat att hon gick i skola på Erkkogården i Lainio. Läraren var Isak Isaksson (Kuolo Iisko) Detta bör ha varit i början 1880-talet. Manda bodde säkert under skoltiden på Erkkogården, hennes far var ju från Erkkogården och som flyttade till Oksajärvi 1860 där han gifte sig med Oksa Fia. Mandas mormor var Emma Laestadius, dotter till prosten Lars Levi Laestadius i Karesuando. På bilden är Manda omkring 60-år. Alla kvinnorna hade som huvudbonad huckle. Foto Samuli Paulaharju början 1930-talet.

image007.jpg=Här sitter Erik Andersson Alapää 1917-169, senare Almenäs, hos moderns, Mandas, lägenhet på övre våningen i Kajan Anttuhuset i Lainio. Bild 1937 med kamera med självutlösning. Mandas man Anders hade dött 2 år tidigare. Erik här 20 år. Erik var en flitig fotograf och tog många foton i Lainio. Senare bosatte han i Jokkmokk och gifte sig med Lisa Widén från Bysketrakten. Deras son Mikael var en duktig basketbollspelare och spelade för Luleå. Mikaels dotter var med fröken Sverige tävlingen och blev tvåa. Nu, 2006, är hon kommentar i TV 4 travsporten. Fotolån John Ivar Andersson.

image008.jpg=Här en bild sommaren 1942 taget av Erik från taket på hemgården Kajan Anttu. Fotolån John Ivar Andersson Byn var omgärdat med staket ända in i början 1950. Här ser man en bredare ”väg” (takakuja) för kreatur och från denna bredare väg gick en smalare väg (kuja) till resp. sommarladugård. Allt omgärdat med staket. På det sättet höll man borta kreaturen från ängarna i byn. Längre bort till vänster var det en öppning i staketet mot skogen. Där gick korna ut till skogen under sommaren för att återkomma hem till kvällsmjölkningen. Närmast 2 sommarladugårdar, antagligen Oskar 1899-1988 och Viktor Lanttos. 1903-1979. Vita huset mitt på bilden är Oskar Lanttosmed uthusbyggnad och vinterladugård. Till höger Oskars bror Viktors bostad med sin vinterladugård som delvis har sitt timmer från brödernas hemställe Lantto närmare älven. Oskar och Viktor byggde sina hus omkring 1930. Vita huset längst vänster är Petter Olofs (Niemen Pekka) hus byggt slutet 1890-talet. 1942 var Niemen Pekka med hustru Ingrid döda. I huset bodde då deras son Helmer Kruuka, senare Polström, 1913-1973 med hustru Hanna Lantto 1918-1977. Även deras ladugård syns i bilden. Bakom Oskars hus byggdes ett bevakningstorn underandra världskriget. Syns lite bakom huset.

image009.jpg=En bild ytterligare taget av Erik från samma ställe på taket som bild 8. Han har riktat kameran lite till vänster. Här ser man samma takakuja som i bild 8. En längre kuja Fotolån John Ivar Andersson.

image010.jpg=Ett knippe bilder, kameraman Erik. Överst Erik vid Kaitavuoma Slåtterkojan byggt av fadern Anders (Kajan Anttu) Nedan vänster koja i Ruomosjärvi byggt av Albert Pudas Till höger Erik vid slåtterkojan i Ruomosjoki. Kojan byggt av Valfrid Andersson en bror till Erik. Erik använde sin kamera med självutlösning. Kaitavuoma och Ruomosjärvi, Ruomisjoki låg ganska nära varandra. Där hade Anders sina myrslåtterängar. Året var sommaren 1940 och då hade andra världskriget pågått nästan ett år. Fotolån John Ivar Andersson.

image011.jpg=Lainioborna på skogsarbete efter Saangijoki nära Pakajärvi. Bilden vänster. En koja uppsatt för övernattning. Bild höger. Erik sitter på en sten i Iisokoski, en annan än Erik måste ha tagit bilden. Strax ovan forsen fanns den gamla leden för att dra båten till Pakajärvi några 100 meter. Bilden nere. Lainiofolket samlade för fototillfället och för kafferast Längst vänster Benjamin Jakobsson, 3:e höger från Benjamin Oskar Lantto sedan Johannes Olla. Andra bak Abner Pudas, stående Nils Olofsson ganska nyligen inflyttat till Lainio, till vänster Nils Erik Jakobsson. Sedan bl. a Isak Olla, Manfred Johansson, Henrik Elenius, Emil Fällen, Leonard Elenius. Bilder med Erik bakom kameran omkring 1940.

image012.jpg=Övre bilden Från vänster Kaleb Kruuka 1915-1985 från Kruukas på östra sidan älven gifte sig på lite äldre dagar med Greta Ylipää 1920-1999 och flyttade till Greta på Ylipäägården. I mitten fotografen själv Erik Till höger. Manfred Johansson 1918- från Erkkigården, gift under 1940-talet med Anni Halldén 1921-2006. Det var hattmode då. Dom står på landsvägen i byn men var? Staket efter vägen. Bakom syns, ett med gaveln i vit färg ganska hög och ett mindre vinkelrät mot vita gaveln och låg höjd. Manfred lutar mot ett stag fästat mot en kraftig stolpe. Nedre bilden Albin Elenius 1919-1999 från Heikkagården. Flyttade så småningom till Kiruna och gifte sig med Anniki Elli Maria Pulkkinen från Tavastehus, Finland. Foto. Erik Almenäs 1940, fotolån John Ivar Andersson.

image013.jpg=Bildlån John Ivar Andersson Här sitter Karl Jakobsson (Klemon Kalla) 1889-1970 med sin hustru Hilma Kruuka1893-1975. dotter till Isak Kruuka (Johten Iisko) 1859-1935 och Johanna Bergström 1856-1899 från Merasjärvi. De bodde på östra sidan älven nära färjeläget i en liten stuga. Paret sitter i Eino och Mina Zakrissons kök. 1960-talsbild. Karls och Hilmas hus se bild 99.

image014.jpg=Här är det kvinnosidan under en gudstjänst i Lainio i början 1930-talet förevigat av Samuli Paulaharju. Plats möjligen hos Hjalmar Henriksson, senare Skillerstedt eller alt. på Alapäägården. Stången i tak med pinnar är för att hänga ex. v blöta kläder i. Strax till vänster är öppna spisen.

image015.jpg=Här sitter Julia Andersson Alapää 1896-med sin man Vilhelm Elenius 1884-1968 på trappan, i det färdigställda huset, med sina barn Linnea 1926-19 gift i Kiruna och Anna Lisa 1932- också gift i Kiruna Huset byggt omkring 1930. Julia var syster till Erik som tog så många foton i Lainio slutet 1930-talet och första delen 1940-talet. Fotolån John Ivar Andersson.

image016.jpg=Lempi Andersdotter Alapää 1900-1973 en syster till Erik som tog många foton i Lainio 1939- 1940-talet. Flyttade till Kiruna och gifte sig med Taveniku Fotolån Gunnel Martti.

image017.jpg=Villiam Vinelund 1900-1977 från Alapäägården och Valfrid Andersson Alapää 1898-1964 vid arbetet av Lainio kyrkogård 1957. Villiam var sonson till Henrik Pudas som övertog Alapäähemmanet efter Valfrids släkt där hans far Anders var född på Alapäägården. Valfrid bror till Erik nämnd tidigare som flitig fotograf i Lainio under 1930-1940-talet. Bildlån John Ivar Andersson.

image018.jpg=En otydlig bild september 1940-talet. Det är älgjaktstid. Från vänster Hjalmar Skillerstedt 1882-1950 Alapäägården, Valfrid Andersson 1898-1964 Kajsan Anttugården, Uno Lindstedt från Vittangi och kronojägare, Hjalmar Fällen från Fettogården och var i 20-årsålder när hans föräldrar bosatte sig i Lainio, 1886-1970 en kusin till Hjalmar Skillerstedt, Levi Zakrisson 1904-1980 och hans bror Vilhelm Ylipää 1902-1965 Hjalmars far Henrik kom till Lainio i början 1880-talet och hans bror Fredrik kom till Lainio 1905. Levi och Vilhelm från Ylipäägården. Valfrids far Anders född på Alapäägården. Fotolån John Ivar Andersson.

image019.jpg=Övre bilden Erik Anders Mikko (Erkkinen) 1859-1938. Här ser han över noten i Vaikkojärvi vid fiskestugan där (som finns ännu kvar 2006 i renoverat skick) Erkkinen var född på Mikkogården som låg strax väster skolan och Halldéns hus. Under 1890-talet köpte han halva Ylipäähemmanet, som hade råkat i obestånd, och byggde ny bostad norra delen byn. Bostället började kallas Erkkinen. Erkkinens farfarfar flyttade till Lainio under 1700-talet från Kangosfors (Nykäinensläktet) och var bosatt på nuvarande Heikaplatsen. Hans son kom att anlägga Mikkohemmanet som kom i obestånd 1880-90-talet. Byggnaden finns ej kvar. Erkkinen hade lanthandel på Erkkinengården. Två av sönerna kom att ha lanthandel i Lainio. Erik Anders gifte sig med Sofia Bergström 1866-1939 från Merasjärvi. Sofia kom till Lainio för att vara piga hos sin syster Anna Stina på Ollagården i närheten av Mikkogården. Den nedre bilden visar Sofia sittande i filkammaren i Erkkinen. En filkammare var vanlig förut. Till höger apparaten att kärna smör. Sofias farfar var född i Filipstad och kom först till Masugnbyn för att jobba med malmfyndigheterna där för att sedan bosätta i Merasjärvi och bli jordbrukare när tiderna blev sämre i gruvan i Masugnsbyn. Bildlån Gunnel Martti.

image020.jpg=En knippe lainioflickor i 20-årsålder. Troligen ateljefoto i Kiruna Från Vänster Fredrika Mikko 1898-19xx från ”Rikan Tupa” byggt under 1890-talet nära Erkkinens hus gift med Vilhelm Ylipää 1902-1965, dotter till Henrik Mikko från Mikkogården och Vilhelmina Henriksdotter från Erkkigården. Till höger Fredrika står Alida Esko 1898—19xx från Heikanpekkagården byggt i början 1900-talet längst norrut i byn och en av grannarna till Fredrika. Alida gift med Vilhelm Rautio från Vittangi. Sedan Anna Mikko 1895-1964 dotter och äldsta barnet till Erkkinen och Sofia på Erkkinengården och möjligen född på Mikkogården innan föräldrarna byggde nytt på Erkkinenplatsen. Kusin till Fredrika och granne till Fredrika. Anna gift med Vilhelm Spett i Lannanvaara. Längst till höger Ingeborg har ej identifierats. Bildlån Gunnel Martti.

image021.jpg=Här sitter tre söner till Erkkinen och Sofia Mikko. Viktor i mitten fyller nämligen 50 år femte mars 1955. Bröderna sitter i köket i deras hemgård som Viktor övertog. Från vänster Vilhelm Eriksson Mikko 1899-1971 som byggde eget hus under 1930-talet och blev närmaste granne till hemgåden. Öppnade lanthandel under 1930-talet. Affären stängd 1981. Gift med Hilda Pettersdotter Rova 1900-1992 från Rovagården i Lainio. I mitten Viktor Eriksson Mikko 1905-1966 bodde kvar i hemgården gift med grannflickan Anna Ester Esko 1911-1996 från Heikan Anttugården norrut från Erkkisesgården. Höger. Johannes Eriksson Mikko 1896-196x, byggde eget hus en bit frånVilhelm i början 1930-talet. Öppnade lanthandel runt 1930 först i hustruns hemgård och sedan i eget hus. Gift med Fannie Martti 1904-1980 från Marttigården. Affären stängdes mitten 1960-talet.

image022.jpg=Bildlån Bror och Birger Eriksson Johannes Eriksson står bakom disken i affären. Det bör vara under 1950-talet, hyllorna är fyllda. En tidstypisk bild av en lanthandel under 1930-1940 talet och in i 1950-talet. Kolakarameller på 2 öre och 5 öre är nog utbytta till annat i godisbehållarna. Kassaapparaten har nog åtskilliga år på nacken. Pennorna i fönstret fanns nog inte under 1940-talet. Nymodigheter som minutris finns i hyllan. Varusortimentet blev större under 1950-talet efter andra världskriget. Genom fönstret ser man Marttis uthusbyggnader på andra sidan vägen. Till vänster låg boningshuset Fannies hemgård. Johannes vistades några år i Vancuover, Canada.

image023.jpg=Här är familjen Johannes samlade i köket hemma hos sig. Bör var mitten 1950-taletFrån vänster Fannie 1904-1980, Bror f. 1945, Sara f. 1934, Sylva f. 1943 och Johannes 1896-196x.

image024.jpg=Johannes Eriksson Mikko som rekryt omkring 1917.

image025.jpg=Fannie Martti gift med Johannes Eriksson i köket hemma hos sig.

image026.jpg=Johannes i Vancouver, Canada 1920-talet.

image027.jpg=Bildlån Gunnel Martti Familjen Lantto på Lanttogården mellan 1910-1920 På gamla Lanttogården vid älven bodde två bröder Lantto med familjen Vilhelm och August. Denna bild visar Frans Vilhelm Andersson Lantto 1877-1920 med hustru Albertina Eriksdotter Ylipää 1872-1943 med barnen Oskar 1899-1988 och Viktor 1903-1979. Lanttogården revs någon gång på 1940-talet. Rummet är nog mot gaveln, husets finrum. Vit lakan upphängt så att bättre ljusförhållande uppnås. Timret synligt i väggen och ej beklädd. En almanacka på väggen syns visande nr. 7. Utdragssoffan är bäddat. Vid rivningen av huset användes delvis det rivna timret till att uppföra ladugården för sonen Viktor. Oskar byggde eget hus i början 1930-talet en bit längre från älven. Gift med Maria Eriksdotter Mikko 1908-1951 från Erkkisengården. Omgift med Maria Kruuka 1904-1979 från Kruukagården östra sidan älven. Viktor byggde eget hus runt 1930 gift med Maria Isaksdotter 1903-1992 från Erkkigården. Nedan Vilhelms 2 bröder som flytta till USA.

image028.jpg=Ateljefoto i USA. William Andersson Lantto 1883-1940 bror till Vilhelm nämnd ovan och uppväxt på Lanttogården Emigrerade till USA troligen 1913 (nämns obefintlig), han finns ej upptagen i förteckningen över emigranter. Han anges vara apotekare i USA och gift med en finländska. William återsåg aldrig Lainio. Bildlån Gunnel Martti.

image029.jpg=Emil Lantto 1890-196xbror till William ovan och uppväxt på Lanttogården. Emigrerade till USA troligen 1913 då han anges vara obefintlig. Gift med en Sopperoflicka, Johanna, som efter Emils död kom att bo på Blomstergården i Vittangi på äldreboende under 1970-talet. Emil arbetade som skogsarbetare i delstaten Oregon.

image030.jpg=Från vänster Petter Olof Henriksson Rova (Rovan Pekka) 1864-19xx med hustru Maria Johanna Sevä 1859-19xx samt dottern Hilda 1900-1992 gift med Vilhelm Eriksson Mikko 1899-1971. Petter och Maria, från Kärendöjärvi, vistades mycket i Kärendöjärvi med renskötsel där de hade en bostad vid stranden av Kukasjärvi en bit från byn. Hilda och en yngre syster är födda i Kärendöjärvi. Petters far byggde Rovagården under 1850-talet. Senare tillbyggdes Rovagården av Petters bror Johan Henrik. Johan Henrik hade lanthandel på Rovagården. Fotolån Bror och Birger Eriksson.

image031.jpg=Maria Kristina 1895-19xx en dotter till Petter och Maria Rova. Var sambo med ett befäl i Boden som dog. De fick en son, Kurt Rova f. 1922, som körde många år buss sträckan Lainio-Vittangi. Kurt gift med Gunhild Skillerstedt 1928-2001. De byggde eget hus nära Gunhilds hemgård.

image032.jpg=Bilden tagen vid Kristina Rovas begravning. Den lilla pojken i mitten är hennes son Kurt Rova. Med på bilden finns säkert Kristinas föräldrar Petter och Maria, möjligen den långa mannen och kvinnan till vänster, samt Kristinas syskon. Bilden ej tagen i Lainio. Bildlån Bror och Birger Eriksson.

image033.jpg=Bilden tagen i Kitkiöjärvi visande från vänster Eino Zakrissons far, Eino Zakrisson 1902-1981, Einos mor och en syster till Eino. Eino gift med Mina Isaksdotter Tarha 1899-1996 från Tarhsgården i Lainio. Paret bodde först i Kitkiöjärvi för att 1940 bosätta sig i Lainio på Juhogården där Minas syster varit husmor men dödd några år tidigare. Eino var en av de första som åkte bil på den nyuppförda vägen till Lainio slutet 1920-talet. Eino och Mina byggde senare eget hus intill Juhogården. Hade byns telefonväxel och väderleksstation.

image034.jpg=Till vänster Signe Holma 1899-1967. Gift med Petter Prost i Kiruna. Signe dotter till Greta Johanna Holma 1867-1915 flyttade till Korpilompolo 1891 och fick där dottern Signe. Enligt uppgift blev Signes far mördat. Mor och dotter återkom till Lainio 1902 och boende kanske på Feginpirtigården där Signes mormor var husmor. Signe gick skolan i Lainio för att 1920 flytta till Kiruna. Signes mormor Greta Kajsa var först gift med Henrik Holma 1837-1871 från Kangos och bosatta på Klemogården i Lainio. Kvinnan till höger ej känd till namnet Bildlån Gunnel Martti Ateljebild i Kiruna.

image035.jpg=Syskonen Henriksson från Alapäägården i Lainio fotograferade i USA (Chigago ?) Från vänster Arvid Henriksson 1898-1979 emigrerade till USA nder 1920-talet. Finns ej med i tillgängliga emigranthandlingar. Troligtvis kom Arvid sist av syskonen till USA. Fototillfället kan vara då han kommit till brodern Oskar i Chigago. Arvid kom tillbaka till Lainio under början 1950-talet. Han gjorde flera resor till USA efter det för att sedn slutgiltigt stanna i Lainio, byggde eget hus nära hemgården och gifte sig med Elsa Fors från Oksajärvi. Ryktet säger att han smugglades från Canada till USA vid Niagarafallet. I mitten systern Alida 1905-19xx reste Sverige 1924 enligt emigranthandlingar. Hon besökte Lainio några gånger. Till höger brodern Oskar 1896-1956 kom först av syskonen till USA och Chigago. 1921 började han på Västerås tekniska skola och sedan till USA. Har ej hittats i emigranthandlingar. Oskar var elingejör i USA. Han var till Lainio början 1950-talet och är begraven i Lainio. Syskonens föräldrar köpte Alapäägården i början 1880-talet efter att de gamla ägarna råkat i obestånd. Bakom syskonen syns en älv. Bildlån Gunnel Martti.

image036.jpg=Här en bild lite senare på sommaren än på bild 35 med Alida i mitten och Oskar till höger. Den yngre mannen till vänster ej känd till namnet. Fotot taget på samma ställe som bild 35.

image037.jpg=Ateljebild i lumpen. Här är en bror till ovannämnda Oskar, Arvid och Alida. William Henriksson Pudas, senare Vinelund, 190-1977. Han övertog hemgården Alapää gifte sig med Marja Vappu Mättä 1904-1980 från Kuoksu. En bild från rekryten omkring 1921. Bildlån Gunnel Martti.

image038.jpg=Fotograf möjligen Hallden mitten 1910-talet. Vilhelm Vigren 1901-1977 med kälke kanske för att hämta ved. Hans mor från Nikugården dog 1909. Fadern Vigren som var från Finland lämnade Lainio 1912 och gifte om sig i Tornedalen. Barnen, 3 barn, utackorderades till olika familjer i Lainio. Vilhelm kom till Juhohuset hos Johan Henrik Kruuka och Selma. Bilden utanför Juhohuset med uthusdelen bakom. Vilhelm gift med Alma Mukka från Tuollavaara. De byggde eget hus nära moderns hemställe slutet 1920-talet. Bildlån Gunnel Martti.

image039.jpg=Från vänster Johan Henrik Henriksson f. 1884, Vittangi, till USA 1910, sittande Johan Henrik Rova 1889-19xx född i Nedertorneå, moder väverskan Eva Lisa Henriksdotter Rova 1868- från Rovagården i Lainio och syster till Rovan Pekka. Hon vistades i Nedertorneå några år och fick 2 barn där. Flyttade med barnen till Vittangi 1900. Johan Henrik anges obefintlig 1913 då han troligen reste till USA. Till höger Anders Vilhelm Kruuka 1876- son till Johan Kruuka och Karolina Holma som kom från Juno och bosatte sig i Lainio. Till USA 1913 då han anges vara obefintlig. Vilhelm gift med en finländska. Det var Vilhelm som grävde ett rovland åt sin syster Fredrika gift på Erkkigården innan han reste till USA. Rovlandet grävdes nära Samuel Erikssons ”kronokarkea” på Pirjonpalo. Möjligen är Vilhelm gift då fotot togs, en ring syns vänstra ringfingret.

image040.jpg=Ateljefoto i Kiruna Alfred Petter Kruuka 1895-1950 son till Petter Olof Johansson Kruuka (Niemen Pekka) 1867-1921 och läraren i Lainio skola Maria Katarina Sunna 1873-1899. Petter Olof byggde eget hus under 1890-talet söder om nuvarande bönhuset. Ungefär samtidigt byggdes Lainios första skolbyggnad nära Petters hus. Alfred till Kiruna 1918 där han gifte sig med Hilda. Alfred var äldst av barnen och möjligen född på Kruukagården östra sidan älven. Alfred bodde ett tag i hans halvsyster Elsas och hennes man Vilhelm Esko, senare Ekhult, hus i Lainio. Bildlån Gunnel Martti.

image041.jpg=Ateljefoto 1920-talet, möjligen bröllopsbild 1921. Anna Eufemia Kruuka 1900-1958 en halvsyster till Alfred ovan och dotter till Petter och Petters andra hustru Ingrid Knutsdotter Sunna 1870-1938, en kusin till Petters första hustru. Eufemia gift med Johan Yngström från Ladnivaara. Bildlån Gunnel Martti.

image042.jpg=Fotograf okänd men kan vara Fredrik Halldén. Här sitter Ester Elisabet Kruuka 1902-1982, syster till ovannämnda Anna Eufemia Kruuka, och Anders Vilhelm Andersson Esko 1898-1979 med dottern Signe Maria 1924-198x. Troligen är bilden taget hos Vilhelms hemställe Heikan Anttu nära Erkkinens hus. Familjen flyttade till Kiruna 1924-25. Familjen tog efternamn Ekvall Vilhelm och Elsa byggde eget hus i Lainio under 1940-talet där de bodde ett tag. Flyttade dock tillbaka till Kiruna. Under 1980-talet sålde barnen huset till Lennart Ericsson. Sonen Harry var ett tag gymnastiklärare i KPU, en av eleverna var nedtecknaren av denna handling. Fotolån Gunnel Martti.

image043.jpg=Här sitter Heikan Pekka, Hans Petter Henriksson 1861-194x och hustrun Greta Johanna Britasdotter 1867-195x vid uteugnen. Lainioälven syns bakom dem. Hans Petter var född på Heikagården. Hans far Henrik köpte av Esaias Henriksson från Ollasgården. Heikkahemmanet som Esaias ägde. Platsen kallades då Esko efter Esaias. Hans Petter ägde halva Erkkohemmanet efter hans far som var född på Erkkogården. Hans Petter förlorade eller sålde sin del av hemmanet (vissa säger att han bytte hemmanet mot en arbetshäst) Familjen bodde först på gamla Erkkigården där Greta Johanna var född utanför äktenskapet. Under 1910 talet byggde paret en ny bostad längst norrut byn efter älven. Det är där de befinner sig vid uteugnen som låg nära bostadshuset. Samuel Eriksson berättade att han fick följa med familjen, när de flyttade från Erkkigården, till det nybyggda huset och fick sova över första natten i huset. Samuel var ju granne med familjen och en del barn var ju i Samuels ålder. Äldsta barnet Arvid, f. 1895, berättade åt nedtecknaren 1980 att de som barn brukade ha lite hyss med Samuels far Ollan Erkki på Ollagården. Greta Johannas mor Brita gifte sig i Lannavaara och då flyttade dottern med dit. Enligt uppgift hade sonen Arvid träffad, under hans rekryt, sonen till Greta Johannas far. Hans Petter kom ihåg som liten Temmingi Erkki som hade byggt ett rökpörte alldeles nära det nuvarande färjeläget. Som liten hade Hans Petter och andra barn kommit till TemmingiErkki i rökpörtet. Barnen hade då passat på att täcka rökgången över elden. Pörtet blev rökfyllt. Barnen sprang ut fortast möjligt med Erkki efter. Ibland när Samuel med nedskrivaren kom från Sietkiängar 3 km. uppströms så gick vi en avstickare till Hans Petter, Greta Johanna och hemmavarande handikappade barnet Frida Miljana. Samuel hade nämligen en båtplats lite nedströms Heikanpekkas.

image044.jpg=Greta Johanna vid uteugnen. Båda bilderna från början 1930-talet och tagna av Samuli Paulaharju.

image045.jpg=Här hinkar Heikan Pekkas och Greta Johannas dotter Ottilia 1912-19xx upp vatten från brunnen i Heikan Pekkas. Bakom syns ladugården. Kan det vara rengöring av trasmattor som är på gång. Några trasmattor syns vid brunnen. Ottilia, yngsta barnet, gifte senare med William Pudas, senare Fällen. De flyttade till Kiruna.

image046.jpg=På Marttigården muras en ny öppen spis slutet 1920-talet. Johan Petter Martti 1861-194x står på golvet och är hantlangare åt muraren Hautamäki (ej från Lainio) Rummet är närmast vägen. Då användes inte rummet vintertid. Nu skulle dottern Fannie med man, Johannes flytta in. De hade även en tillfällig lanthandel där innan paret byggde nytt hus på andra sidan vägen början 1930-talet. Sedan användes rummet till skollokal 1934 för vissa klasser innan nya folkskolan var inflyttningsklar 1935, sedan som postlokal några år. Nu är Marttigården flyttat till där färjeläget finns och fungerar som hembygdsgård. I detta rum som fotot visar användes som förvaring av gamla foton, Laestadius skriverier, möbler från Ollagården från Ollan Erkkis tid. Denna Marttigård byggt slutet 1890-talet, den gamla på samma ställe brann ner under slutet 1890-talet. Det var i Marttigården som brann ner slutet 1890 som Lars Levi Laestadius anordnande den första missionsskolan 1848 som sedan flyttade till olika byar i lappmarken och i Tornedalen. Missionsskolorna var kvar ända in till 1860-talet Johan Petter (Martin Pekka) med hustru Helena Rova 1862-195x bodde i den högra delen av huset.

image047.jpg=Ateljébild under rekryten. Den siste ägaren av Marttigården Axel Martti 1907-1980. Axel gifte sig med Fanny Vigren 1909-1977 från Nikugården. Paret bosatte sig i Kiruna. Under 1980-talet sålde Axel Marttigården till Lainio hembygdsförening inkl. uthusbyggnaderna. Byggnaderna flyttades några 100 meter nedströms vid färjeläget. Bildlån Gunnel Martti.

image048.jpg=Foto Samuli Paulaharju början 1930-talet Fabian Henriksson, senare Elenius 1905-1979 och Lempi Junkka 1898-1975 bodde i början 1930-talet tillfälligt i Axel och Julia Uusitalos kammare på Näkkälägården. Fabian och Lempi hade beslutat att bygga eget hus på Erkkintermä. Här förbereder de med att tillverka tegel till murstocken på gårdsplanen hos Axel och Julia. Bakom syns Marttigården. 1935 kunde familjen flytta till det nybyggda huset på Erkontermä och blev granne till Samuel och Elsa på Pirjonpalo när de flyttade från Ollagården 1939 till nybyggnaden. Älven skymtar bakom.

image049.jpg=Fabian tillverkar tegel. Paulaharju har tagit bilden i annan riktning än bild 48. Nu syns Marttigårdens uthusdel. Landsvägen lite bakom Fabian till höger syns lite.

image050.jpg=Bildlån Bror och Birger Eriksson År 1880 flyttade Erik Mårtensson 1832- från Marttigården med hustru Maria Lisa Hansdotter från Alapäägården 1831-och alla barn till Nordnorge. Övre bild. Ett av barnen var Isak Eriksson f. 1866- som flyttade med föräldrarna. Enligt vissa uppgifter hade Erik med familjen eget hus alldeles nära Marttigården, enligt andra uppgifter bodde de på Tarhagården nära Näkkälägården. Familjen bodde först på Alapäägården där Maria Lisa ägde en del av Alapäägården. Enligt vissa uppgifter sålde familjen sin del av fastigheten till Kruukas på Östra sidan älven. Nedan. Barnen till Isak Aksel, Klara och Eile boende i Nordnorge. Övriga barn var Maria Kristina 1859, Erik 1863, sedan Isak som nämns ovan, Petter 1869, Greta Johanna 1871, Vilhelmina 1875. Sonen Karl 1873-1873 dog i Lainio.

image051.jpg=Bildlån Gunnel Martti Foto ateljé USA Albert Hugo Fredriksson Pudas 1898-1976 från Fettogården i Lainio på östra sidan älven född i Kärendöjärvi. Föräldrarna kom till Lainio 1905. Son till Fredrik Pudas och Josefina Kuoppa. Fredrik född i Kangos och vistades ett tag i USA kom tillbaka gifte sig med Josefina i Kärendöjärvi där de var bosatta till 1905. Hugo hittas inte i förteckningen över emigranter däremot finns fadern Fredrik med i förteckningen. Hugo besökte Lainio under 1950-talet liksom hans son som gjorde sin militärtjänstgöring i Tyskland. Hugo var gift med en tyska. De bodde i Chicagotrakten.

image052.jpg=Bild från Lainioboken. Foto från 1942. En yngre bror till Hugo bild 51 Oskar Strandelin 1902-1980 övertog Fettogården. Oskar gifte sig med Ida Lasu 1902-1994 från Vivungi. Familjen sitter på trappan på Oskars hemgård. Bakre rad från vänster Hilding 1924-1991, Helge 1928, Frida 1922-1992, Henning 1926 Andra raden från vänster Hanna 1932, framför henne Olivia 1938-194x, Ragnhild 1936, Ida med Majbritt 1940, i famnen, Oskar Nedre raden Ragnar 1936, Hubert 1930, Tage 1934 Sonen Torsten 1942 är ej med på bild, Ann Sofi 1944 var ej född än. Fettohuset ligger på östra sidan älven mitt för skolan på västra sidan.

image053.jpg=Baracken i Ruomosjärvi. Användes under några år 1950-talet som bostad för huggarna. Baracken flyttades senare till Lainio och blev Lainios Folkets hus.

image054.jpg=Här står Rolands mor Agnes Mukka 1911-2004 från Tuollavaara gift med Sigvard Henriksson 1912-1998 från Nikugården. Till höger Anges syster Anna på besök i Lainio Det lägre huset är den gamla Nikugården som nu är riven. Den stod på en liten backe nära vägskälet vid färjeläget. Älven syns lite där bakom. Agnes och Sigvard bodde på Nikugården innan de byggde nytt under 1950-talet. Senare hade Sigvard snickeriverkstad i högra delen av huset. I den vänstra delen bodde Sigvards bror Oskar med hustru Fanny Jakobsson några år. De flyttade senare till Tuollavaara. Huset byggt troligen av Sigvards farfar Nils Henrik f. 1846 eller av Nils Henriks bror Johan Erik f. 1843 En ännu äldre Nikugård brann ner under Erik Olofssons tid, far till bröderna som nämns ovan. Bild från Lainioboken. Fotograf Roland Henriksson.

image055.jpg=Bild 1950-talets början. På vintrarna anordnades skidtävlingar i Lainio. Sittande Oskar Henriksson 1918-1967 var en av dom som anordnade tävlingarna. Då bodde Oskar och hustrun Fanny på Nikugården. Den tävlande Helmer Olla, senare Granstål f. 1929 kollar tidsåtgången för honom med Oskar. Till vänster Otto Pudas, senare Elfgren, 1918-1979 och Otto Elenius 1918 tittar på tävlingen. Otto Elfgren kom att bo i Stockholm. Otto Elenius blev Kirunabo, Helmer Lainiobo efter en sväng i Kiruna på några år och Oskar flyttade till Tuollavaara på 1950-talet. Gamla folkskolan bakom. Bild från Lainioboken.

image056.jpg=Hilma Martti 1883-1976 från Marttigården gift med Hjalmar Pudas senare Skillerstedt. 1882-1950 Här står Hilma på vårvintern utanför Hilmas och Hjalmars hus byggt 1918. Innan bodde familjen i Hjalmars hemställe Alapäägården. Hilma står nära eller på landsvägen. Senare är huset påbyggt. Hilma var född i den gamla Marttigården där Laestadius missionsskola hyrde in sig. Huset brann ner slutet 1890-talet. Fotolån Christina Ericsson. Foto från 1956.

image057.jpg=Lainioungdomar står på skolgården fotograferade runt 1940 Längst höger William Pudas, senare Vinelund. I mitten, den långa, Manfred Johansson, Flickan i vänster Brita Halldén, Längst vänster Hugo Pudas, sedan Erik Jakobsson, Brita, Ellen Pudas, Pudas, senare Ejdeholm, Bredvid William möjligen Anna Jakobsson Bakom syns Strandelins hus och Kruukas hus på andra sidan älven. Den låg först vid älvstranden, flyttades av Levi Kruuka längre upp som bilden visar. Huset flyttat ännu längre bak när Levis son Elis byggde nytt. Fotograf okänd.

image058.jpg=Uno Artur Andersson Alapää 1903-1925 här tillsammans med Ilona Rova 1904-19xx Ilona dotter till Rovan Pekka och antagligen född i Kärendöjärvi. Ilona enare gift i Kiruna. Uno från Kajan Anttugården. Möjligen var de ”fästfolk” Ilona är skriven att börja i Lainioskola 1918 men började aldrig där. Ilona vistades i Lainio 1923-1924. Bildlån Gunnel Martti. Foto runt 1920.

image059.jpg=Stefanus Johansson 1868-1928 son till Johan Olofsson och Anna Hansdotter på Ollagården. Stefanus flyttade till Malmberget 1893 där han arbetade i gruvan. Han blev antagen som skrädare i kaptensgruvan 1893-07-20 med anställningsnummer 65.

image060.jpg=Fotograf okänd, bilden tagen i Malmberget. Bildlån hembygdsgården i Lainio som i sin tur fått bilden av Märta Järvfelt Här en annan bild på Stefanus från 1920-talet. Från höger Stefanus Johansson 1868-1928, dottern Märta Johansson 1920-1986 och hustrun Teresia Koskenranta 1877-1957 från Pajalatrakten, på 1930-talet taget efternamn Järvfelt. Övriga okända.

image061.jpg=Här sitter familjen Järvfelt utanför lägenheten i Malmberget någon gång 1930-talet. Teresia med rutig klänning, till höger om henne sonen John som antagligen arbetade då i Gällivare, till höger John antagligen fästmön till John, sedan Johns syster Märta och övriga är syskon till John och Märta nämligen Hildur, Elsa samt en okänd.

image062.jpg=Maria står här med en del av sina barn, dottern Malin till höger om Maria. Möjligen tagen hos Malin i Kiruna.

image063.jpg=Bildlån Kjell Ohlsson Vänster Maria 1869-1952 med dottern Hulda 1903-1990 boende i Malmberget och gift med Gustav Adolf Ohlsson 1902-1974och dotterson Kjell f. 1941 boende i Västerås. Maria vid entrén i bostaden hos något av barnen? Maria sitter invid tältet. Hon var i Lainio 1930-talet för att titta på Ollagården där hon var född 1869. Då tälta hon med medföljande barn och barnbarn. Bilden kan vara när dom tälta på korkeatermä nära Ollagården.

image064.jpg=Marias dotter Malin 1905-1972 sitter här med sin man Oskar Zakrisson 1897-1959 och barnen Bo och Karin. Bilden hemma hos Malin och Oskar 1947 när Oskar fyller 50 år. 1947 föds sonen Jan Olov är inte med. Han kanske föds senare på året. Bo hade bilverkstad i Vittangi för att senare flytta till Canada med sin hustru Maj Britt Mella från Lainio. Bo dog i Canada.

image065.jpg=Bildlån Kjell Ohlsson Här sitter på terrassen Marias äldsta dotter Hilma 1897-1978 i Kiruna Från vänster Elisabet, Elin, Kerstin, Erik, Arvid, Hilma med någon i famnen, Jan Olov f. 1947 boende i Kiruna Malins son, Karin, Malins dotter, Oskar och Malin Zakrisson. Bild 1950-talet.

image066.jpg=Bildlån Kjell Ohlsson Fotograf okänd. Runt mitten 1930 Här sitter Maria 1869-1952 med fr. v Hadar 1920- dotter Hilmas son u. ä, dottern Malin 1905-1972, bakom dotter Huldas dotter Eivor 1930-1996 och dotter Hilmas son Sölve 1930-1980 Hadar gift med Elin Mellgren, Sollenbrunn bosatta i Malmö. Hadar berättade till nedskrivaren att han var till Lainio på motorcykel med sidovagn under 1930-talet med Malin som körde och Maria och Hadar i sidovagnen. Då tälta dom i Lainio.

image067.jpg=Bildlån Kjell Ohlsson Marias dotter Hilma 1897-1978 här med sin man Karl Johansson f. 1886 från Lakaträsk. Kalle fyller 50 år. Året borde vara 1946.

image068.jpg=En bild troligtvis på Luossavaara slalombacke någon gång 1940-talet. Från vänster Marias dotterson Hadar Johansson f. 1920, Marias dotter Malin 1905-1972, Marias dotter Hilma 1897-1978, Arvid Ohlsson 1885-1973 gift med Marias dotter Svea, Maria 1869-1952, Marias dotter Svea 1899-1972. Hadar bosatte så småningom i Malmö, Malin i Kiruna, Hilma i Kiruna, Arvid var vattenrallare så Svea och Arvid fick flytta mycket.

image069.jpg=Fotolån Kjell Ohlsson Marias dotter Svea 1899-1972 gift med Arvid Ohlsson 1885-1973 och sonen Sixten f. 1924. Sixten bosatt i Uppsala.

image070.jpg=Bildlån Kjell Ohlsson. Marias son John Isaksson 1912-1989 med hustru Daga f. 1911 utanför Skellefteå samt barnen Karl Erik 1946 och Roland. Bilden tagen i Skellefteå och före 1950 då dottern Catrina föddes. Daga hade u. ä sonen Roland. John hade även arbetat i skogen i Lainiotrakten.

image071.jpg=Bildlån Kjell Ohlsson Marias dotter Hilmas döttrar Maj Lis f. 1924- och Solveig 1927-1998. Solveig arbetade på Televerket i Kiruna.

image072.jpg=Hadar f. 1920 som ung son till Hilma.

image073.jpg=Stefanus Johanssons 1868-1928 son John Järvfelt 1896-1965 gift med Signe Armstedt 1901-1974. Gick tekniska elementar skola i Örebro 1915-1919 1932 kom John till Luleå och blev chef på Luleå Elverk.

image074.jpg=Bildlån Kjell Ohlsson Märta Järvfelt 1920-1986, syster till John bild 73. Studentexamen slutet 1930-talet i Luleå. Hon var lärare i Skellefteå.

image075.jpg=Natanael Johansson 1863-1934, son till Johan Olofsson och Anna Hansdotter på Ollagården i Lainio. Natanael flyttade från Lainio som 17-åring först till Övertorneå för att senare flytta till Risögrund utanför Kalix där han köpte en tomt av en skräddare intill Kalixälvens utlopp. Natanael var nattvakt i Karlsborgsverken. Natanael gift med Hilma 1861-1938 från Finland. Här ett foto från 1896 med Natanael och Hilma med yngsta barnet Karl 1894-1979.

image076.jpg=Natanaels och Hilmas barn John 1891-1952 och Anna 1887-1942. Bild troligen 1896. John bosatte nära hemstället. Anna bosatte sig också i Risögrund.

image077.jpg=Natanaels son John 1891-1952 boende nära hemstället i Risögrund gift med Signe Nordgren 1896-1977 från Risön.

image078.jpg=Fotolån Jörgen Fryxell, Ludvika Natanaels dotter Anna Johansson 188-192 gift med Karl Jonsson 1887-1979 från Alnö. Bosatta i Risögrund, Kalix. Bröllopsfoto 1910-09-11.

image079.jpg=Marias 1869-1952 dotter Malin 1905-1972 på besök hos sin morbror Natanaels hustru Hilma i Risögrund. Natanael var då död så fotot är efter 1934. Natanaels och Hilmas hus, gavel, syns lite. Huset låg nära Kalixälven inte så långt från utloppet i havet. Karlsborgsverket låg inom gångavstånd dit Natanael gick eller rodde med båt när han skulle till jobbet som nattvakt. De hade också kreatur.

image080.jpg=Fotograf Karl Johansson Bildlån Natanaels sondotter Berit. f. 1929 boende Risögrund. 1934 var Natanael med hustru Hilma och sonen Karl till Lainio, med följde också Natanaels bror Stefanus hustru Teresia i Malmberget. Natanael som lämnade Lainio 1880 kände inte riktigt igen byn och var hemgården Olla låg. De gick in i Erkkogården och frågade efter var Ollagården låg. Natanaels brorsdotter Mina var ju gift med Oskar på Erkkogården så det blev antagligen fika och dessutom fotografering av familjen Uusitalo. Från vänster Oskar Uusitalo 1878-1944 med sonen Erik f. 1928 i famnen, Vilhelmina (Mina) 1891-1935 med sonen Karl 1930 i famnen, Matilda 1919-2000, Hilda 1922-2006 och Hanna 1925. Bakom landsvägen och aitta som nu är inbyggt i en större byggnad. Bakom älven. 1934 hade Oskar byggt nytt hus. Den gamla Erkkogården var kvar nära nybyggnaden. Mina dog året efter när bilden togs. Av Karl verkar det som om besöket var tidigare än 1934 (1931-32?) Sedan bar det iväg till Ollagården till höger på bilden c:a 700 meter.

image081.jpg=Nu är Natanael med sällskap på Ollagården. Karl var en flitig fotograf. Landsvägen till Lainio var bara några år gammal så det väckte säkert en viss uppståndelse när sällskapet kom farande med bil på Ollagården. Från vänster Natanaels bror Isaks 1861-1939 dotter Eugenia 1893-1937, sedan osäkert om det är Natanaels brors Eriks 1849-1936 söner Levi 1895-1980 eller Samuel 1902-1980 som står där, kan även vara Isak 1893-1976 en bror till, Natanaels bror Stefanus hustru Teresia 1877-1957, Isak Ollas 1893-1976 hustru Hulda 1891-1978 och sist Natanaels hustru Hilma 1861-1938. Bakom syns vedboden i Ollas uthuslänga. Då var det väldigt kalt i byn alla träd var nedhuggna.

image082.jpg=Platsen är Taanikurkio 3 km. nedströms. Det var bara Teresia av besökarna samt Karl, som fotografera, som följde med till forsen. Från vänster Levi Olla 1893-1980, Annmari Olla 1921-, Johannes Olla 1923-1998 samt Teresia 1877-1957 Forsen löper delvis i ett kanjonliknande natur. Där hade säkert Natanael sprungit som liten.

image083.jpg=Fotografen själv Karl Johansson 1894-1979, yngsta barnet till Natanael, här på Dundret i Gällivare 1929.

image084.jpg=Här är nog familjen Stefanus Johansson 1868-1928 och Maria Johansdotter 1869-1952 gift Isaksson samlade möjligen vid Vassaraälv i Gällivare. Till vänster skymtar Maria. Längst höger Marias man Karl Levi 1864-1942, en av männen bakom är nog Stefanus och den andra kan vara Stefanus son John f. 1896 Stefanus håller en liten i famnen som bör vara dottern Märta f. 1920 Längst fram möjligen John f. 1912. Karl Erik 1908-1935.

image085.jpg=Fotograf troligen Johns bror Karl Fotolån Berit Här sitter John Johansson 1891-1952 (son till Natanael) med sin mor Hilma 1861-1938 och Johns hustru Signe Nordgren 1896-1977 från Risön. Flickan är förmodligen Johns och Signes dotter Berit f. 1929. John och Signe byggde bostaden alldeles nära Johns hemställe. Huset syns bakom, Berit bor där nu (2006).

image086.jpg=Bildlån Berit, fotograf säkert Karl Johansson Här har släkten samlats vid ett vattenfall. Från vänster John Järvfelt 1896- 1965, Möjligen Johns syster Märta 1920-1986, Johns hustru Signe Armstedt 1901-1874, möjligen Johns syster Elsa 1910-200x, Johns mor Teresia 1877-1957, Natanael Johansson 1868-1934 och hustrun Hilma 1861-1938. Kan vara i Jokkfall i början 1930-talet eller slutet 1920-talet (efter 1928 då Teresias man Stefanus dog i gruvan).

image087.jpg=Bild från Lainioboken Tre bröder från Ollagården 1934. Från vänster Natanael Johansson 1863-1934 har kommit första gången sedan 1880 då han lämnade Ollagården för att följa med en köpman till Övertorneå för att några år senare bosätta sig i Risögrund. I mitten Isak Johansson 1861-1939 (Tarhan Iisko) boende på Tarhagården i Lainio och Erik Anders Johansson (Ollan Erkki) 1849-1936 boende på Ollagården. Erik Anders mor var Maria Holma 1818-1853 från Holmagården i Kangosfors och de övrigas mor var Johan Olofssons 1817-1891 andra hustru Anna Hansdotter 1833-1892 från Alapäägården i Lainio. Huset bakom är Ollagården ej brädfodrat än. Är 1700-talshus.

image088.jpg=Antagligen s. k montagebild. Bilder ihopsatta från 1910-talet. Johan Henrik Kruuka (Juho) 1861-1942 här med sin hustru småskolläraren i Lainio Selma Myllymäki 1870-1922 från Övertorneå. Johan och Selma byggde Juhogården under slutet 1890-talet. Selma var lärare 1899-1922. Bildlån Gunnel Martti.

image089.jpg=Ovanligt högt vattenstånd i Lainioälv augusti 1957 Landsvägen delvis med vatten. Karl Uusitalos sommarhus, till höger, klarar sig, det visste redan TemmingiErkki 1870-talet när han byggde sitt rökpörte precis där Kalle har sin stuga att detta var rätta stället att sätta upp en stuga nära älven. Färjan i sitt sommarläge har ett helt vatten mellan sig och den tillfälliga strandlinjen. Vänster färjan är muraren Helmer Karlssons sommarstuga med vatten in på sig. 2 stycken båtar anslutna vid 3-vägskälet med väg norrut, väg söder och väg mot Vittangihållet. Hit till vägkorsningen kom bäcken från Neitijärvi. Platsen kallades Nikuträsk under 1700-1800 talet. Strax till vänster låg Nikugården som är kvar än men syns inte på bilden. Anordning (mjölkpall) invid vägen, mitt på bilden, där mjölhämtare placerades. Ungefär där bilen finns och till höger står nu hembygdsgården och campingstugorna. Till vänster ses ett hus med gavel och ena långsidan. Det är Sven Aspviks sommarhus. Längre uppåt Johannes Ylipääs sommarhus vid stranden. Mycket ovanligt med denna höga vattennivå i älven. Snön i fjällen smälte bort ovanligt sent. Samuel Eriksson och några av sönerna åkte båt till hans naturängar i Sietki. Alla ladorna hade vatten i sig med det bärgade höet vattenskadat. Det gick åka med båt överallt över ängarna. På andra sidan, östra, syns Millebrands ganska nybyggda hus, till höger ses Karl och Mildas hus flyttat hit från där Millebrands hus nu är. Då 1957 bodde Milda där innan hon bosatte sig i Malmberget. Lorens Vinsa från Vittangi var den som hade hand om skadeomfattningen på skördeskadorna i samband med översvämningarna på ängar. Ängen nedan tillhör Erik och Astrid Uusitalo, De hade kreatur då.

image090.jpg=Fotograferat från ett tak aug. 1957. Här ser man ett större område av byn jämfört bild 89. Forsen är Erkinniva, förut Maunoniva. Hustaket närmast är Fällens sommarhus han byggde början 1940, Fällens uthustak. Längst vänster mitt bildhöjd ligger skolan, (ej synlig) där har landsvägen precis klarat vattnet. Längre fram högt hus vit färg är Vilhelm Eskos, senare Ekvall hus byggt 1942, (där bodde Alfred Kruuka ett tag, sedan Kurt och Gunhild Rova, sedan Erland och Ester Kullebjörk, sedan bodde ägaren Vilhelm Esko (Ekvall) där ett tag, sedan var den tom många år innan Lennart Ericsson köpte och renoverade huset) lägre hus med vit gavel är tvättstugan. Strax bakom tvättstugan finns Erkkohuset som visar lite av taket. Därefter finns landsvägen mot Vittangihållet åt vänster från vägskälet. Längst till vänster efter vägen syns lite av Sigvard Henrikssons hus några år gammal. Nära vägskälet och på vänster sida vägen norrut syns Nikus gamla hus som revs under 1960-talet. Högre upp efter vägen norrut Näkkäläplatsen med Axel Uusitalos hus i vit färg. Efter Axels hus ett hus med vit färg Axels son John Uusitalos nybyggda villa. Till vänster Johns hus Oskar Marttis hus byggt under 1920-talet (ungefär halva huset flyttade Oskar och Ester från Juhogården), till vänster om Oskars hus Hugo Ylipääs nybyggda hus, nedan Hugos hus gamla Tarhagården som är riven nu men Hugo byggde en gaveln i ett nybyggt hus med timret från gamla Marttigården. (det huset byggdes senare. ) Bakom Johns hus syns Johannes Erikssons hus där Johannes hade lanthandel. Till vänster och bakom Levi Zakrissons hus med gaveln hitåt. Längre bak bakom Johannes hus skymtar taket på Vilhelm Erikssons hus där Vilhelm hade lanthandel. Till höger om Vilhelms tak ses ett lågt hus i vit färg vilket är Erkkises och där sonen Viktor bodde då 1957. Framför Erkkises hus syns lite av Zakarias hus och framför den ladugården på Marttigården (bostaden syns inte) Ett vitt hus vid älvstranden på en udde ägs av Johannes Ylipää som av Johannes sattes upp alldeles i början av 1940-talet nära Samuel Eriksson på Pirjonpalo men senare flyttades där den ligger nu. Nedanför Johannes hus en sommarbostad vid älven för Sven. Ännu längre ner med vatten runt om sommarhus åt muraren Helmer Karlsson från Vittangi. Sedan kommer färjeläget helt under vatten, nedan den Kalle Uusitalos sommarhus som är omgärdat med vatten men själva huskroppen har klarar sig. Lite längre ner Erik Uusitalos förrådsbyggnad och sedan Folkets hus precis vid vattenbrynet. (en bil står framför huset) På bilden verkar älven gå rakt framåt men den svänger egentligen svagt vänster. Rakt fram är istället vattenfyllda ängar. I augusti är ängarna slagna och höet i lador. Enstaka hässjor har höet kvar. Många lador är fortfarande kvar, de flesta är borta nu (2006) Alla staket efter vägarna är rivna sedan några år.

image091.jpg=Fotolån Kjell Ohlsson dotter son till paret Bröllopsbild av Maria Josefina Johansdotter 1869-10-10-1952-06-19 från Ollagården i Lainio, till Gällivare 1893 gift 1898-11-13 med Karl Levi Isaksson 1864-12-01-1943-05-07 från Kurkkio. Han var bryggeriarbetare i Gällivare, familjen bodde nära bryggeriet.

image092.jpg=Till höger Marias 1869-1952 dotter Hulda 1903-1990 gift med Gustav Adolf Ohlsson 1902-1974. Familjen bodde i Malmberget. Deras son Kjell f. 1941 i Västerås som lånat bilder till nedskrivaren.

image093.jpg=Fotograf Samuli Paulaharju början 1930-talet. Johan Eriksson Wiss (Nuoksu Jussa) 1852-1936 från Nuoksujärvi. Vistades i Lainio då och då. Det var han som var timmerman till Lainio småskola med ritningar från 1887 och byggt omkring 1894mellan Helmer Kruukas, senare Polström, och Erik Jakobssons hus. Byggnaden flyttades 1909 till dess nuvarande plats på skolområdet. Johan var skicklig smed. När han var i Lainio och hälsade på systern Sofia på Kleemogården passade han på att göra smidesarbeten åt byfolket i smedjan på Kleemogården. Här står Johan på trappan till hans hus i Nuoksujärvi i början 1930-talet. Medsittare är Johans son Johan 1879-1939 och dennes barn Isak 1924-1984 och Selma Teresia 1924- Nuoksu Jussa var gift med Lena Kajsa Holma 1857-1922 från Kangosfors. Dotterdotter Elsa berättade att hon kom ihåg när Lena Kajsa hälsade på i Elsas hemgård i Hukanmaa. Beträffande minnen så kom några av Elsas barn ihåg Lena Kajsas syster Ida som hälsade på hennes son Åke boende några år mitten 1940-talet mitt emot Elsa på Pirjonpalo. (medan Elsa knappt kom ihåg hennes mormor och syster till Ida) Elsa Fors, gift med Samuel Eriksson i Lainio, var dotterdotter till Nuoksu Jussa. Johans föräldrar var Erik Mickelsson Wiss (Vanha Erkki) 1791-1871 och Anna Greta Henriksdotter Lauri 1799-1874 från Tärendö. Erik och Anna Greta flyttade till Nuoksujärvi där de hade en stor skogsfastighet. Deras fastighet delades mellan sönerna Johan och Isak. Johan förlorade sin del av fastigheten medan Isak behöll sin del och köpte även andra fastigheter i byarna bl. a Klemogården i Lainio. Om NuoksuJussa berättas många historier. Uno F Olsson har nedtecknad en del av historierna i hans bok ”Folklore i Torne lappmark”.

image094.jpg=Bild från Lainioboken Här sitter Jakob Andersson Lantto 1846-1924 vid gamla Lanttogården nära älven. Jakob gifte på gamla dagar med hans brors hustru efter hennes mans död. Snickarsåg och rubanken syns, verktyg han använde vid tillverkning av likkistor.

image095.jpg=1981 i februari besöktes den öde Marttigården av Från vänster stiftsnotarie Börje Johansson, biskop Olaus Brännström, kyrkoherde Leo Esko Johansson, kyrkvärd och elinstallatör John Erkstam samt komminister Jan Gustavsson. Gården var ganska förfallet då vid besöket. Senare överlät ägaren Axel Martti, boende i Kiruna, Marttigården med uthusdelarna till Lainio hembygdsförening. Alla enheterna flyttades c:a 300 meter nedströms nära vägskälet. Renoveringar utfördes. Marttigården blev hembygdsgård i Lainio. Det var inte i detta hus som Laestadius anordnade missionsskolan 1848 utan i ett äldre hus på samma plats som brann ner slutet 1890-talet. Oskar Martti f. 1896 och bror till Axel var liten när huset brann ner, familjen fick bo provisoriskt i en aitta tills nybyggnaden var inflyttningsklar. Foto Sibylla Niemi. Bild från Lainioboken.

image096.jpg=Bild 1920-1930-talet. Isak Johansson Viikusjärvi (Iiskonen) 1847-1935 sitter här med sina kor. Iiskonen blev en förmögen man så småningom först som rendräng i Kärendöjärvi och sedan en stor renhjord i Lainiotrakten. Han var född i Viikusjärvi. Han köpte Erkkofastigheten under 1880-talet och byggde eget hus 1899. Det var detta hus som Samuel Eriksson ropade in på en auktion början 1960-talet och flyttade den till Vaikkojärvi. Älven skymtar längre bak. Nästan inga träd i byn. Bild från Lainioboken.

image097.jpg=Iiskonens hus byggt 1899. Iiskonen anlitade Karhu Augusti från Finland att timra upp huset. I pörtet till höger dansade Lainioungdomar under 1940-1950-talet. Verandan gjordes i mellanfinsk modell med skulpterade pelare. Det var detta hus Samuel Eriksson ropade in på en auktion början 1960-talet och är uppsatt nu i Vaikkojärvi (tyvärr ej verandan) Foto Olov Isaksson 1958, bild från Lainioboken.

image098.jpg=Den gamla Klemogården med anor från 1700-talet. Längst vänster ria, sedan härbre, lada, pörtebyggnaden som är skymd av bagarstugan, sedan smedjan och höger ladugård och dasset. Gaveln på ladugården fick vatten i sig vid högt vattenflöde varför den flyttades uppåt en bit. Det var hit Johan Jakob Isaksson (Klemon Jaako) 1847-1914 och hustru Sofia Wiss 1858-192x med 2 barn flyttade 1884 från Kärendöjärvi/Nuoksujärvi som lantbonde. Sofias bror Isak ägde Klemohemmanet som köpte hemmanet efter att föregående ägare kommit i penningnöd och förlorat hemmanet. Jakob och Sofias son Karl med hustru Hilma (se bild 13) kom sedan att bosätta sig på Klemogården. Foto G Ullenius 1930. Bild från Lainioboken.

image099.jpg=Rovagården. Ollas (Olof Henriksson på Ollagården) yngsta barn Henrik Olofsson (1829-1880) byggde första delen av Rovagården under 1850-talet. (delen längst bort) Möjligen var Henriks farbror Esaias kvarboende på Eskoplatsen, senare Heikkaplatsen, som ligger granne till Rovagården, Esaias ägde Eskohemmanet från 1924 och sålde 1849 till styvsonen Henrik vars mor Britas syster var gift med Olof på Ollagården. Rovahemmanet tillhörde Olof och som övertogs av sonen Henrik. Henrik gift 1854 med Margareta Johanna Andersdotter 1833-1903, en syster till Jakob se bild 95. Andra halvan av Rovagården byggdes av Henriks son Johan Henrik Henriksson (Rovan Poika) 1857-1927. Denna del, uusipää (nya delen) byggt omkring 1900. Rovan Poika var ogift. Här på Rovagården hade Rovan Poika lanthandel (byns enda vid den tiden) många år med varorna förvarade i olika aittor ex. jauhoaitta (mjölkstolpeboden). kaalaaitta (fiskstolpeboden) och den tredje kallades kaupa (affär) för förvaring av kaffe, socker och tyger. Dit kom bara Rova Poika själv) Varorna som förvarades där var ju eftersökta. Rovan Poika hade omkring 14 mjölkor, ungdjur, kalvar, får och två-tre hästar. Han anställde pigor och drängar. På Rovagården fick några fattighjon bo under perioder i den äldre delen. I Lainioboken finns ett längre avsnitt som Artur Elenius skrivit. Ett mindre hus syns till vänster. Huset var ett rökpörte för Henrik Olofssons farbror Mattias 1794-1870 och stod invid en sjö nära Ollagården (där Birger Ericsson har sommarhuset och där Birger grävde 2 småsjöar för att efterlikna lite sjön som var där förut) Rökpörtet byggt omkring 1820-talet. Långt senare flyttades den till Rovagården för att tjäna som vedbod. Lite av gaveln bortom vedboden syns mjölkstolpeboden och till vänster om det utedasset. Fotograf Sigurd Elenius, bild från Lainioboken.

image100.jpg=Rovagården i förfall. Under 1960-talet revs alla byggnader och brändes upp även, tyvärr, f. d rökpörtet från 1820-talet. Foto Britt Isaksson 1958, Bild från Lainioboken.

image101.jpg=Här står Johan Petter Olsson Särkimukka (Vaakina Pekka) 1849-1952 född i Särkimukka, Kangos. Han kom till Lainio slutet 1890-talet. Han står framför sitt egenhändiga byggda bostadshus norra delen av byn efter älven. Huset numera flyttat till Saangijoki och återuppsatt där nära ån. I Lainioboken har Carl Andersson och Artur Elenius skrivit om Vaakina Pekkas leverne. Hos honom fick man välja mellan kaffe och te kommer nedskrivaren ihåg. Bild från Lainioboken.

image102.jpg=Fredrik Fredriksson (Klemetti) 1845-1931 och hustrun Greta Kajsa Larsdotter Keisari 1847-192x från Klemogården byggde denna undantagsstuga nära deras bostadshus som Fredrik byggt tidigare. Fredrik och Greta Kaisa bosatte sig i stugan och bostadshuset övertogs av sonen Isak. Först bodde Fredrik och Greta Kaisa i hennes hemgård Klemogården. När Klemohemmanet förlorades så var paret tvungna att flytta. De byggde ett hus längst söder i byn och blev backstugusittare. Här står Greta Kajsa utanför huset. Hon hade varit gift förut med Henrik Isaksson Holma 1837-1871 från Kangos. De bodde på Klemogården.

image103.jpg=Fredrik Fredriksson (Klemetti) 1845-1931 läser bibeln. Han var en stor man till växten och förmågan. Kom till Lainio 1866 från sin hemby Kärendöjärvi. Det sägs i Kärendöjärvi att han fick sina starka krafter hemma på vedbacken. Klemetti var nåjd och skrämdes ibland själv av de starka krafterna han besatt. I Lainioboken finns en redovisning om Klemettis bedrifter berättat av Isak Olla f. 1893. Platsen där Fredrik och Greta Kajsa bosatte sig började kallas Feegin Pirtti.

image104.jpg=Här sitter Karolina Eriksdotter 1872-195xx och läser bibeln. Hon var gift med Levi Kruuka 1864-19 från Kruukagården i Lainio. Karolina var född i Kuoksu. Karolinas mormor var Marget Olsdotter Kemiläinen 1768-1847, gift i Jukkas, från Ylitalogård, som senare började kallas Marttigården, i Lainio. Karolinas morfar var bönhållaren Henrik Johansson, Jukkas. På äldre dagar bodde Karolina i ett litet hus tillsammans med sonen på östra sidan älven. Det var Karolina som vanligtvis under laestadianiska stormötena satte igång ”liikutuksia” rörelse. Bild från Lainioboken.

image105.jpg=Bild från Lainioboken. Början 1930-talet. Här ovan Erkinniva tvättar kvinnorna kläder. Från vänster Julia Elenius 1896-195x med dottern Linnea 1926-199x tittar på, de som tvättar är Hilja Särkimukka 1906-1996 från Kangos och senare gift med Levi Zakrisson. Hiljas morbror var Vaakina Pekka bild 102. Hilja var för tillfället piga på Ollagården. Längst bak Ester Isaksdotter 1906-1998 gift med Valfrid Pudas, senare Fällen, 1907-1983. Närmast älven en båt uppdragen en bit på land. Lainio fick tvättstuga 1954 dit byfolket kunde gå och tvätta till en mindre avgift. Den har all modern maskinell utrustning.

image106.jpg=Foto Fredrik Hallden, 1929, Bild från Lainioboken Anders William Isaksson Pudas (Posti Ville) 1879-1968 står här mellan sina 2 söner. Till vänster Carl Gustaf 1921-1991 hembygdsforskare och Isak William 1919-1952 År 1910 anställdes Posti Ville att en gång varannan vecka hämta och föra post mellan Lainio och Vittangi. På sommaren användes stigen mellan Lainio och Vittangi och sedan stigen som klockaren Rautio använde när han skulle till sitt ämbete som klockare i Vittangi. Posti Ville blev lantbrevbärare 1912 och 1937 poststationsföreståndare. Lokaler hyrdes i Halldéns hall (hos sin syster) 1944 avgick han med pension och då var postlokalen förlagt i Marttigården. 1944 övertog sonen Isak postjobbet. Sedan flyttades posten till Levi Zakrissons sommarhus nära Levis bostad. Efter Isak sköttes posten av Gunhild Rova först i Levis sommarhus och sedan i Erik Uusitalos hus. Astrid Uusitalo hade hand om posten efter Gunhild. Astrid blev senare Sveriges enda kvinnliga postområdeschef tillsammans med 58 manliga kollegor. William var gift med Johanna Henriksson 1879-1950 av Marttisläktet. Det var William som av Isak Viikusjärvi (Iiskonen) köpte huset på östra sidan älven. Platsen började kallas Palo. Isak byggde huset åt hans farbror som också bar namnet Isak f. 1827 när han flyttade från Viikusjärvi till Lainio.

image107.jpg=Foto G Ullenius 1930. Bild från Lainioboken. Detta är vägen sommartid till Lainio fram till ungefär 1927. Landsvägen blev klar 1927. Landsvägen är 3 år gammal. Personbilen syns på landsvägen. Antagligen fotografens bil. Stockarna fanns fortfarande kvar när vi barn sprang på dem under 1940-talet. Ibland hade man upp till 7 längsgående stockar. När landsvägen var klar började Posti Ville använda cykel för posttransport. Gångstigen en bit bortom sjön Kotijänkäjärvi. Stigen gick till Vivungi för att fortsätta till Kuoksu och vidare till Vittangi, avståndet var 24 km. I Vaikkojärvi fanns en gångbro över den smaladelen av sjön.

image108.jpg=Foto Sigurd Elenius 1950-talet. Bild från Lainioboken. Två lanthandlarebröder i Lainio Från vänster Johannes Eriksson Mikko 1896-196x hade först affär ett tag på Marttigården för att sedan i början 1930-talet öppna lanthandel i eget hus nära Marttigården. Affären stängdes under1960-talet Höger Vilhelm Eriksson Mikko 1899-1971 öppnade sin lanthandel också under 1930-talet men några år senare än brorsan Johannes. Affären inhyst i egna huset nära Johannes. Affären stängdes 1972. De hade den första s. k. varma affären. Man fick handla inomhus.

image109.jpg=Bild från Lainioboken Under 1950-talet hade Erik Uusitalo och Otto Elenius cirkelsåg i Lainio nära Vigrens hus på andra sidan vägen. Erik höger. I närheten har Otto sin sommarbostad. Här var även Lainio fotbollsplan på ängen under 1940-talet. Till höger låg hästdrivna takspånanordningen som var kvar ännu första delen 1940-delen. Användes 1930-talet. Oskar Uusitalos häst var den som drog anordningen. Tidigare hade Viktor Eriksson och Albert Pudas cirkelsåg mitt emot Alberts som senare flyttades nära älven vid Viktors. Bl. a arbetade Alfred Lasu från Vivungi när cirkelsågen stod nära Alberts. Carl Andersson hade ett tag en eldriven såg vid älvstranden nära skolan. Det visade sig att elnätet inte höll för att driva motorerna. Den första cirkelsågen hade Artur Elenius under 1930-talet. 1980-talet hade Kurt Johansson cirkelsåg nära hemgården. Erik hade även lanthandel från 1950-talet till 1990-talet.

image110.jpg=Fotograf Sigurd Elenius. Bild från Lainioboken. Här är Vilhelm Ylipää 1902-1965 med smidesarbete på fältässja. Vilhelm har lånat den av grannen Axel Uusitalo 1896-1980. Vilhelm bodde på Tarhagården.

image111.jpg=Fotograf Oskar Olla. Slutet 1930-talet. Bild från Lainioboken. Kvarnen (uusimylly, den nya kvarnen) i stark förfall. Renoverades 1990-talet. Före det renoverades kvarnen 1912. Ålder på huset okänd. Denna kvarn är den tredje i Lainio. Från vänster Alma Olla f. 1919, Inge Olla, senare Granstål 1933-1979 och Elisabet Olla 1931-1992 sitter och pustar ut efter bärplockningen. Deras bror Oskar f. 1924 tog bilden.

image112.jpg=Fotograf Sigurd Elenius, bild från Lainioboken. Slåtterarbete för Helmer Olla, senare Granstål f. 1929. Lien som Helmer håller i består av själva lien, ”viikade”, vinge ”siipi” för att få höet i strängar, fastsatt med vidjor i skaftet, skaftet. ”varsi” bestående av handtag ”keskikapula” och ” pääkapula”. Helmer håller högerhanden i keskikapula och vänsterhanden i pääkapula. En viktig sak, som inte framgår på bilden, är bryne för att få lien vass. Speciellt på naturhårdvallsängar efter älven blev lien slö ganska fort på grund sand efter översvämningarna på våren (det var då ängen fick sin naturliga gödsling) I Vittangiboken har Annika Berggren Österman en bra redogörelse speciellt om myrslåtter.

image113.jpg=Foto Roland Henriksson, bild från Lainioboken Notdragning i Vaikkojärvi. Samuel Eriksson 1902-1980 och Axel Uusitalo 1896-1980 drar. En fiskekoja fanns där man låg över. Fiske i Vaikkojärvi förekom redan på Gustav Vasas tid. Rahtulafolket från Övertorneåtrakten (Kuivakangas) hade rättighet att fiska i sjön mot att de betalade skatt till kronan. Skatten var torkat fisk.

image114.jpg=Bild från Lainioboken Henrik Mikko (Mikkon Heikki) 1863-193x byggde sin bostad under 1990-talet. Han var gift med Vilhelmina Johansdotter 1858-1909 från Erkkigården. Under 1890-talet byggdes flera bostadshus norra delen i byn. Granne med Henrik blev Anders Esko (Heikan Anttu) med hustru Maria Kajsa Kruuka och Erik Anders Mikko (Erkkinen) med hustru Sofia Bergström. Dessa byggde sina bostäder under 1890-talet. Under 1910-talet kom Anders bror Hans Petter Esko (Heikan Pekka) att bygga egen bostad längst norrut samt omkring 1900 bosatte Johan Petter Olsson Särkimukka (Vaakina Pekka) i eget hus nära där Heikan Pekka byggde senare. När Mikkon Heikki dött blev huset öde och blev förfallet mer och mer. Av nämnda hus finns bara Heikan Anttus hus kvar (2006).

image115.jpg=Bild från Lainioboken 1937 års studiecirkel anordnad av SDUK, bildat 1934. Det skulle läras esperanto. Esperanto var tänkt som ett världsspråk där alla kunde prata med varandra med samma språk. Från vänster sittande Constance Thelander 1893-197x, 44 år hade varit lärare i Lainio i 15 år 1937 och skulle fortsätta till 1957. Just 1937 hade hon hand om klass 2. Läraren i esperanto Tiberio Murario, Hanna Thelander, en syster till Constance, vistades i Lainio ett tag, bildade 1936 Unga Örnar i Lainio, Jenny Elenius 1913-24 år och senare gift med Otto Pudas och bosatta i Stockholm, Isak Andersson 1919-1952 18 år, hade hand om posten i Lainio 1944-början 1950-talet, Westerberg Stående från vänster Artur Elenius 1905-1987, 32 år hade Lainios första cirkelsåg, hade lastbil och byn talesman, gift senare med Hanna Larsson från Vittangi, Hilja Uusitalo 1921-2001, 16 år senare gift med Jim Kerko i Kiruna, Ellen Pudas 1922- 15 år senare gift med Hubert Jonsson i Kiruna, Hilda Uusitalo 1922-2006, 15 år senare gift i Kiruna och kusin till Hilja, Eivor Lindholm 1923- 14 år dotter till Nanny Thelander i Bjurholm, en syster till Constance. Eivor gick skolan i Lainio, Signe Wikström 1912- 25 år, lärare för klass 3-4, från Nederluleå, längst höger skymtar Manfred Johansson 1918- 19 år senare gift med Anni Halldén. SDUK, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsklubb bildades 1934 i Lainio. Det är väl ungefär här Socialdemokraterna börjar få många anhängare. I valet 1931 fick höger 53 röster, frisinnade (folkpartiet) 15 röster, socialdemokraterna 13 röster i Lainio. Inga andra partier var representerade. (ex. v i Masugnsbyn fanns sillen kommunister med 10 röster) Unga Örnar tillhörde också socialdemokraterna.

image116.jpg=Bild från Lainioboken Flottningen var väntat av många för att tjäna lite extra pengar. Flottningen pågick normalt 1 till 2 veckor. Här i Olosjoki står på stockarna från vänster Elis Kruuka, senare Vighult, 1913-2000, Henrik Björkenvall, Hjalmar Pudas, senare Elfgren 1916-19xx och Axel Skillerstedt 1924- Olosjoki var en av de stora flottningsbäckarna i Lainio.

image117.jpg=Bildlån John Ivar Andersson. I början 1950-talet sitter här 3 ynglingar utanför Oskar Lantto. Bakom syns Eino och Mina Zakrissons ladugård och deras några år gamla bostadshus (vita huset). Juhos gamla hus syns med gaveln. Från vänster Birger Henriksson, lite senare Elenius 1932-, Östen Lantto 1933- 1998 och Isak Fors 1935- från Oksajärvi.

image118.jpg=Glada ungdomar i 25 årsålder. Från höger John Ivar Andersson1939-, Birger Ericsson 1937-, Birgers kusin Gunnar Fors 1939- från Hukanmaa.

image119.jpg=Bildlån John Ivar Andersson Tärendöholmen var en populär festplats 1960-talet Här Birger Ericsson 1937-, i mitten Tore Elenius 1940-längst höger Birger Elenius 1932- En bil, SAAB, Birger Ericssons står bredvid uppsatta tältet. Året var 1963 troligen midsommar.

image120.jpg=Bildlån John Ivar Andersson. 1950-talsbild men var? Från vänster Birger Ericsson 1937-, Eskil Vanhatalo från Kiruna, Birger Elenius 1932-, John Ivar Andersson 1939.

image121.jpg=Foto John Ivar Andersson 1958 i tåget på väg till Norges nationaldag 17 maj 1958 Från vänster Martin Johansson från Jukkas och Gunnar Eriksson. Johanssons syster Margareta var lärare i Lainio 1957-1959Johansson och Eriksson arbetade på Elmans elfirma i Kiruna några år.

image122.jpg=Bildlån John Ivar Andersson Festplatsen i Tärendö Övre bilden Birger Ericsson och Birger Elenius Nedan Gunnar Eriksson. Tältet uppsatt bakom. Ej samma år som bilden ovan. Båda 1960-tal.

image123.jpg=Konfirmation Bildlån John Ivar Andersson Från vänster över Hildegard Ylipää, Anja Pudas, Göta Lantto lite skymd, Berit Johansson, kyrkoherden i Vittangi Kuno Åberg, Vilho Johansson från Oksajärvi, Ove Vighult, Sune Zakrisson, Roland Henriksson, Per Olof Andersson, Mittersta raden från v. Gertrud Eriksson, Ulla Britt Ejdeholm, Anita Polström, Torsten Strandelin, Per Erik Nygård, Nedersta raden från v. Maj Inger Mella, Emmy Vigren, Maj Britt Strandelin, Dagny Vighult. Alla födda 1941 utom Hildegard f. 1942-, Anja Pudas f. 1942, Ove f. 1942, Roland f. 1942, Per Olov f. 1942, Ulla Britt f. 1942, Torsten f. 1942, Per Erik f. 1942, Maj Britt f. 1940. Avslutning i Vittangi kyrka 1956? Kuno gillade kaffeost, han målade kapellet i Lainio. Kuno var den förste kyrkoherden för Vittangi församling.

image124.jpg=Bildlån Bror o Birger Eriksson 1880 flyttade Erik Mårtensson 1832- från Marttigården och Maria Lisa Hansdotter 1831- Alapäägården till Nordnorge. Här sitter deras yngsta barn Vilhelmina Eriksdotter f. 1875 i Lainio och var 5 år när familjen flyttade i april 1880. Antagligen en dotter till Vilhelmina till höger.

image125.jpg=Teresia Johansson hade cafeteria under 1950-talet i ett rum hemma. Längst höger en av Teresias döttrar som serverar. Längst bort höger är Erik Eriksson 1931-1983. Erik skötte om Vilhelm Erikssons lanthandeln under ett antal år innan affären stängdes 1972.

image126.jpg=Året 1957, augusti. Vita huset närmast Helmer Polströms, vita avlånga huset kapellet i Lainio, innan den en låg byggnad med gräsbevuxet tak är den gamla rian som fortfarande finns kvar, såldes senare av bröderna Isak, Levi och Samuel till hembygdsgården i Jukkas men sattes aldrig upp där. Den gamla kornåkern låg till höger om landsvägen. Det var till rian kornet togs för behandling. Längre bak lång mörk byggnad är Ollagården, ännu längre bak Halldéns hus (med gaveln synlig) Till höger kapellet Valfrid Fällens sommarhus. Längre bort skymtar norra delen av byn. En bit längre ner än bilden visar byggdes ett bevakningstorn under början 1940-talet. Strax höger hitom vägen utanför bilden Erland och Ester Kullebjörk sitt bostadshus. Nyslaget och hässjat hö syns på flera ställen. Till höger Polströms hus låg Lainios första skolbyggnad från 1894. Flyttat 1909 till dess nuvarande plats på skolområdet.

image127.jpg=Cheferna under stämplingen 1957 efter Saangijoki på hemväg. Stålnacke, Isaksson och Fors från Kuoksu.

image128.jpg=Det fanns tid för fiske i Saangijoki under stämplingen 1957. Rune Eriksson längst bak och Gunnar Eriksson. Det var dåligt med napp säger texten under fotot. Fortfarande år 1957 slog man stränderna efter bäcken. En hässja syns på andra sidan bäcken.

image129.jpg=Året 1955. Här är den gamla ”båtdragarleden” mellan Saangijoki (ovan Iisokoski) och sjön Pakajärvi. Avståndet var några 100 meter. Smala björkstänger tvärsöver fanns där sedan förut. Här är det Gunnar Eriksson som är ”dragare” och Arne Uusitalo stod bakom kameran. Pakajärvi var en erkänd rik siksjö. I slutet 1940-talet var Isak Fredriksson 1885-1969, Samuel Eriksson 1902-1980 och sonen Gunnar till Pakajärvi för att fiska. Då var det till att staka båten från Lainio till Pakajärvi. Då användes samma led att dra båten och påfyllning med björkstänger på tvärsan gjordes. Isak berättade om de stora sikarna som han och hans föräldrar fick då omkring 1900. Vi bodde i kojan som användes vid fiske i Pakajärvi och som även kom till användning när tjärdalarna anordnades runt om sjön. Då slutet 1940-talet var sjön full med stora mörtar som Isak salta ner. Sikfångsten var av mindre omfattning. Det var skönt att komma fram till Iisokoski efter all stakning efter älven och Saangijoki. Vid Iisokoski fick man dra upp båten. Sedan var det att dra båten till Pakajärvi och ro en bit till kojan, göra eld och koka kaffe och ta en matbit innan fisket kom igång. Båtdragarleden var på samma ställe när Isak var dit i slutet 1800-talet med sina föräldrar.

image130.jpg=På trappan till barnbespisningen uppe vid vattentornet i Kiruna står från vänster Tor Erik Ejdeholm, Gunnar Eriksson och Gösta Hansi från Vivungi. Året 1953. Alla elever på yrkesskolan, Tor Erik snickeri, Gunnar el och Gösta snickeri. Varför så välklädda? Hit gick man på morgonen för frukost (choklad och smörgås) från rummet där man bodde, till skolan, sedan lunch och tillbaka till skolan och sist middag innan man gick till rummet.

image131.jpg=Saangijoki har ett antal forsar av det lättare slaget. En del är rätt besvärliga att staka upp eller att komma neråt. På hemväg från Viikusjärvi kommer här Gunnar Eriksson, närmast, och Arne Uusitalo till Ylinen taljakoski som är en av de besvärligare forsarna tillsammans Alanen taljakoski. Året 1956. Fotograf Arnes syster Ragnhild.

image132.jpg=Bild 132, fotograf Arne Uusitalo, 1956 Här står Isak Gustaf Nilsson Prost (Vikusiissa) 1872-1968 vid stängslet till byn Viikusjärvi. Bakom skymtar Isaks son Lars hus.

image133.jpg=Bild från Lainioboken’ Viikus Iisa var 92 år när han för sista gången besökte Lainio. Då passade han att besöka dansen i Folkets Hus. Bild från Lainioboken id basen Sigurd Elenius 1926-2003, dragspel Thore Elenius f. 1940 och trummor Roland Henriksson f. 1942 Isaks föräldrar var Nils Johansson Prost f. 1850-1930 (Sarri) och Maria Helena Nilsdotter Marakatt 1855-1919 från Karesuando. Familjen flyttade till Viikusjärvi Sarri hade i omgångar varit intagen i fängelset i Härnösand där han lärde tala och skriva svenska. Paret fick nio barn varav dottern Kristina 1893-1923 var gift med August (Age) Pudas från Lainio. Brodern Isak, Viikus Iissa, brukade göra en tur på skidor till Lainio. (30 km mellan Viikusjärvi-Lainio). Som 90-åring tog han en tur på vår skaren till Lainio. Isak var gift med Susanna från Tuolpukka.

image134.jpg=Fotograf okänd, möjligen Erik Andersson omkring 1940 Plats Erkin gård med hornet på väggen. Till höger Karl Pudas, senare Almeros 1917-2005, övriga Otto Pudas 1918-1979, Anton Elenius 1916-1994, Otto Elenius 1918-, Edvard Pudas 1919-2000, Manfred Johansson 1918- plus en till ej identifierad. Huset som Manfred Johanssons far Isak byggde slutet 1890-talet.

image135.jpg=Lainio skola skall läggas ned. Våren 1969 stängdes skolan. Skolbyggnaderna är från 1894, 1909 och 1935. Alla byggnaderna skall bibehållas. Uthyrning sker senare av lärarbostäderna i gamla folkskolan för att 2006 säljas. Hela gamla folkskolan såldes av kommunen till en familj från Uppsala.

image136.jpg=Bystämma 1974 i Lainio med en ny byastämmo ordförande blev Ulrik Ericsson efter Oskar Lantto som haft sysslan sedan 1940.

image137.jpg=Erik Andersson Alapää, senare Almenäs, sondotter Jessica Almenäs. Travkommentator i TV 4.

image138.jpg=Foto möjligen Oskar Olla. Bild från Lainioboken. Här sitter, i början 1950-talet, Maria Olla (Pirtti Maria) 1888-1956 gift 1907 med Isak Fredriksson 1885-1969, till höger Maria är Hulda Junkka 1891-1978 gift 1921 med Isak Olla 1893-1976 på Ollagården. Isak bror till Maria. Bakom Ollas uthusdel, längre bak bönhuset och vita huset längst bak Erik Jakobssons hus. Båda damerna röker pipa.

image139.jpg=Bild från Lainioboken. Från 1940-talet. Slåtterkojan i Saankisaari som fraktades från Angojärvi nära Junojärvi till Saankisaari av Samuel Eriksson och Vilhelm Ylipää. Kojan fanns på en ö i Angojärvi. Ungdomarna brukade staka upp till Saankisaari på midsommarafton. Stående fr. vänster Hilding Strandelin, Carl Andersson, Edvin Uusitalo, senare Valdemar, Hubert Strandelin med dragspel, Karl Uusitalo, senare Nygård, Erik Eriksson med keps, Artur Elenius i hatt, Hanna Strandelin, Ingeborg Eriksson skymtar lite, Märta Eriksson, Ingeborg Eriksson, Gunhild Stålnacke.

image140.jpg=Foto möjligen Halldén omkr. 1914 Här står Erik Anders Johansson (Ollan Erkki) 1849-1936 med sin son Isak Olla 1893-1976 på Ollagården. Erik är omkring 65 år och Isak 21 år. Bakom syns uthusdelen med vedboden.

image141.jpg=Foto Halldén 1913/14 Erik Henrikssons (TemmingiErkki) 1798-1874 dotter Brita Kajsa 1831-1923 sitter här och kardar på Rovagården där hon bodde på äldre dar. Föräldrarna bodde i början i Temmingijärvi där Brita Kajsa växte upp. Sedan när föräldrarna blev gamla flyttade familjen till Lainio där Erik byggde ett rökpörte på platsen där Karl Uusitalo har sitt sommarhus. Brita Kajsa var ogift. Hennes syster gifte sig klockaren i Vivungi och senare i Vittangi där hon bildade släkten Rautio.

image142.jpg=Bild från Lainioboken. År 1914 Från vänster Johannes Eriksson 1896-196x, 18 år läraren Fredrik Halldén 1890-1938, 24 år och Isak Olla 1893-1976, 21 år. De hade kommit hem för permission från det militära. Halldén kom till Lainio 1913 som nyexaminerat folkskollärare och stannade i Lainio till sin död 1938.

image143.jpg=Sune Junkka f. 1936, Rune Eriksson f. 1935 och häst vid timmerkojan. 1950-talet.

image144.jpg=Vårvinterbilder början 1950-talet. Från vänster Klemmetis son Isak Fredriksson 1885-1969 med hustrun Maria Olla (Pirtti Maria) 1888-1956 står på gårdsplanen i Feegin Pirtti. De gifte sig 1907. Isaks far, Fredrik Fredriksson (Klemetti) 1845-1932 och hustrun Greta Kajsa Larsdotter Keisari 1847-192x byggde Feegin Pirttigården någon gång 1890-talet. Möjligen är Isak född på Klemogården, Greta Kajsas hemgård. På grund av skulder förlorades Klemogården och familjen fick bygga nytt längst söderut i byn med backstugurätt. Isak övertog gården och i och med giftermålet med Maria blev de hemmansägare. Isaks far var en nåjd med många historier berättade om hans person. Senare byggdes huset om på längden, tvären och höjden. Isaks föräldrar byggde en undantagsstuga nära bostadshuset. I stugan bosatte paret där även Fredrik dog. Mittenbilden. Från vänster några av Isaks och Marias barn på trappan till Feegin Pirti början 1950-talet, från vänster Erik Fredriksson 1915-08-07-1973-02-26 dog i en arbetsplatsolycka på ett bygge i Kiruna. Gifte sig med Aino Karjalainen f. 1921 från Finland. Byggde hus i Lainio, var bosatta i Kiruna när Erik dog. Sedan William Fredriksson, äldst av barnen, 1909-04-07-2005-12-29 bosatte sig i Merasjärvi, Muonioalusta förs. gift med Edna Olsson 1913-1992 från Merasjärvi. De bodde även en kortare tid i Lainio på 1940-talet. Längst höger Gösta 1929-10-08-1953-05-01 dog i en gruvolycka i Kiruna. Hade flyttat till Kiruna några år tidigare. Bild till höger står Maria tillsammans med Marias son Viktors hustru Hilma Tukia 1920-1977 från Finland. Vårvinter början 1950-talet på Feegin Pirttis gårdsplan. Då bodde nog Viktor och Hilma i Kiruna och även Gösta.

image145.jpg=Bilderna början 1950-talet Övre från vänster Henning Fredriksson f. 1931-08-26, yngst av Isaks och Marias barn, tillsammans med Frans, näst äldst, 1910-04-18-2004-01-25. Frans bodde hemma hela sitt liv utom sista tiden då han bodde på äldreboende i Vittangi. Henning föddes några månader efter att farfadern Fredrik dött i undantagsstugan. Gift med Rut Olsson f. 1935 i Merasjärvi. De var boende i Kiruna för att mycket senare bosätta sig i Kurravaara. Höger övre Frans och Gösta står bakom huset Feegin Pirtti vid en vedstapel vårvintern början 1950-talet. Gösta på besök från Kiruna. Nere från vänster Isaks och Marias son Gunnar 1927-02-10-1997-02-04 bodde hemma när bilden togs i början 1950-talet, senarearbetade han i Kiruna för att sedan flytta till hemgården. Sedan äldsta sonen William och till höger Erik. De står utanför hemgården början 1950-talet. Nere till höger står Isaks och Marias son Viktor 1917-12-21- med hustrun Hilma Tukia 1920-1977 utanför deras första gemensamma bostad de hyrde 1953 efter Tuollovaaravägen mellan Kiruna och Tuollovaara. Ett litet rum var det. Senare flyttade paret till lägenhet på Kyrkogatan i Kiruna och sist bosatte paret i Luleå där Viktor fortfarande bor kvar (2006).

image146.jpg=1950-talet Överst Isak och Hulda Ollas dotter Elisabet 1931-11-10-1992-10-13 gifte sig med Rune Stenlund 1931-1990 från Stensele. De flyttade till ett litet hus invid en bäck utanför Karlskoga för att senare flytta in i Karlskoga. Nedan Elisabets bror, yngsta barnet till Isak och Hulda, Inge Olla, senare Granstål, 1933-05-18-1979-04-21. Inge arbetade i Borlänge och sist i Stockholm.

image147.jpg=1950-talet. Paul Henriksson, senare Elenius, 1935-09-13-1995-01-30. Arbetade i Kiruna för att senare flytta till Kopparberg i Dalarna.

image148.jpg=Kurt Johansson 1939-02-13-2001-01-20. Hade taxirörelse i Lainio efter föräldrarna Vilhelm och Teresia Johansson. Hade även cirkelsåg vid hemmet.

image149.jpg=Vänster Tor Erik Pudas, senare Ejdeholm, 1936-07-10-199x son till Isak Pudas 1888-1960 och Johanna Isaksdotter Erkki 1897-1972 på Iikagården. Arbetade i Stockholm Längst höger Arne Uusitalo 1934-09-03- son till Axel Uusitalo 1896-1980 och Julia Kruuka 1896-1962 på Näkkälägården. Arne arbetar i Västerås. Bilden möjligen tagen i Hässleholm där de gick i tekn. Skola.

image150.jpg=Bilder från Saankisaari omkring 1933 vid slåtterkojan där. Överst Vilhelm Eriksson Mikko 1899-1971 med hustrun Hilda Pettersdotter Rova 1900-1992 från Rovagården och dottern Märta f. 1930. Nedre bilden Vilhelms bror Viktor Eriksson Mikko 1905-1966 med hustru Ester Esko 1911-1996, från Heikan Anttusgården, och dotter Ingeborg f. 1932. Bilderna möjligen midsommartid.

image151.jpg=1950-talet. Flottningschefen i Lainio Hjalmar Pudas 1886-1970 med sin ren. Gift med Maria Pudas 1886-1970.

image152.jpg=Gamla folkskolebyggnaden i Lainio byggt 1909. Lärarbostaden låg längst till vänster bestående av ett rum. Intill lärarbostaden låg lärarrum) slöjd. Till vänster i huset låg klassrum. När nya folkskolan byggdes 1935 blev klassrummet ändrat till gymnastiksal och omklädningsdel. 1922 utfördes renovering av huset varvid anordnades ett lärarrum över befintliga lärarbostaden och lärarrum/slöjd ingick i lärarbostaden. Farstun revs antagligen 1922. Samtidigt när folkskolebyggnaden byggdes flyttades Lainios första skolbyggnad från 1896 (småskola) till nya skolområdet och står strax till vänster om folkskolebyggnaden. Småskolan syns ej på bilden. Nu 2006 ägs gamla folkskolebyggnaden av privata personer.

image153.jpg=Emelia Airijuensu f. 1906- i Kitkiöjärvi. Arbetade på Rovagården och träffade Jonne Vigren 1904-1985. De gifte sig och bosatte sig i Emelias hemby. Jonnes mor, Maria Josefina från Nikugården, dog 1909 och fadern Sam Vigren f. 1880 lämnade Lainio varvid barnen fick komma till olika familjen i byn. Jonne kom till Isak Kruuka och Brita Johanna Elenius på östra sidan älven där han växte upp.

image154.jpg=Dans på Folkets hus 1950-talet. Han med ryggen mot kameran troligen John Ivar Andersson med en av Alberts och Agnes Pudas flickor (Anita, Anja?), sedan Maj Britt Strandelin, Gertrud Eriksson, Maria Zakrisson och troligen Elisabet Olla.

image155.jpg=Dans på Folkets hus. Huset har fått storfrämmande nämligen ”VikusIissa”, 90 år. 1950-talsbild. Dubbelexp. av bilden. Från vänster Aili/Anita Pudas?, Ulla Britt Ejdeholm, Gertrud Eriksson, Eivor Fredriksson, Iissa, trumslagaren Roland Henriksson. Dragspelet syns lite men inte dragspelaren (Thore Elenius?).

image156.jpg=Lilly Elenius f. 1938 med hund. Bild 1950-talet. Dotter till Fabian och Lempi Elenius på Erkonpalo och en av grannarna till Samuel och Elsa på Pirjonpalo.

image157.jpg=Isak Olla med lie. Det var klockstapelbyggnation i gång vid bönhuset. Bilden mitten 1950-talet. På andra sidan vägen korkeatermä, den gamla kornåkern.

image158.jpg=Levi Zakrisson 1904-1980 arbetar med att bygga upp klockstapeln 1955. Till vänster syns en lada. Bakom Ollas uthus med Isaks ladugård och de gamla uthusen från Olla Erkkis tid.

image159.jpg=En annan bild av Levi vid klockstapelbyggnationen 1955. Klockstapeln invigdes 1956.

image160.jpg=Foto Sigurd Elenius Ett år var Lainioälven genom byn full med timmer. Slutet 1960-talet. Bilden tagen från östra sidan älven mot centrala byn med klockstapeln.

image161.jpg=Foto Sigurd Elenius Den stora anhopningen av timmer i älven slutet 1960-talet skapade tillfällig stopp av vattnet i samband med islossning. Bild taget ungefär där nu samlingslokalen ligger.

image162.jpg=Foto Sigurd Elenius Sigurds hemställe huset till höger. Bilden tagen mot Pirjonpalohållet. Rimfrost täcker el-och teleledningar. 1960-talet?.

image163.jpg=I början 1930-talet tog Samuli Paulaharju denna bild vid fiskekojan i Vaikkojärvi. Vid dörröppningen sitter Vilhelm Eriksson Mikko 1899-1971, bredvid står Vilhelms far Erik Anders Mikko 1859-1938 och pojken är Otto Elenius f. 1918 som fick följa med till fisket i Vaikkojärvi. Kojan finns kvar än 2006.

image164.jpg=Vilhelm Eriksson Mikko vid dörren till förrådet för fisk. Foto Paulaharju början 1930-talet.

image165.jpg=Interiörbild Rovagården från 1923. Bild från Lainioboken. Elli Ponga. Elli står vid öppna spisen. Bakom mjölkkammaren med filbunkshyllan. Elli hjälpte pigorna på gården med enklare göromål. När Rovan Poika dog 1927 kom Ellen till lappålderdomshemmet i Jukkas. På gården bodde Temmingi Pirkko, Brita Kajsa 1831-1923 ett tiotal år i slutet av sitt liv liksom Isak Mårtensson (Martin Äjä) 1827-1906. Isaks son Martin Pekka var gift med Rovan Poikas syster Helena. På gamla dagar fick Isak bo hos Rovan Poika.

image166.jpg=En skolklass vårterminen 1949, klass 7. För de flesta väntade fortsättningsskolan på hösten och ett år framåt. Ferdinand Lantto skulle börja realskolan på hösten i Kiruna.

image166.jpg=1 Helga Ejdeholm Pudas, Ejdeholm här i klass 7 1934-08-10-2005-11-07, Ferdinand Lantto 1935-12-25-2001-05-06 och Göta Johansson f. 1935-08-02 Närmast Isak Zakrisson 1935-09-04-2000-05-09, i mitten Sune Jakobsson 1935-12-20-1995-06-11 och längst bort Gunnar Eriksson f. 1935-01-10.

image166.jpg=2 Från vänster nere Paul Henriksson, senare Elenius 1935-09-13-1995, bakom Paul Arne Uusitalo f. 1934-09-03, framme höger Sven Erik Andersson Alapää f. 1935-08-13 och bakom Rune Eriksson f. 1935-01-18 Följande inte med vid fototillfället Lisa Eriksson f. 1934-11-27, Impi Junkka f. 1934-01-15 och Asta Vigren f. 1935-11-06.

image166.jpg=3 Lärarna vid fototillfället från vänster Gunnar Johansson från Kiruna (vikarie) och Freddy Häggström från Kiruna (ordinarie) Klassen hade även som vikarie under Freddys ledighet från skolan Elvy Britt Åström, Freddys hustru Ingeborg, Rolf Dahlström från Kiruna. Apparat för bildvisning vid dörren, typisk skolklassbelysning med opaliserade glober enl. ritningar från skolöverstyrelsen, tavla med fjällmotiv, teckningar på väggen, handduk på kroken vid dörren, Till-eller frånluftsdon på väggen, anslagstavla vid dörren, bokhylla, skolbänkar av gängse typ 1949 Golvet hade linoleummatta i brun färg. Taket vit färg för att uppnå bästa belysningseffekt med globerna hängande från taket. Ljusa väggar med vit bård runt om. Svart tryckströmbrytare vid dörren på höjden 1, 30 met över golv enl. normer (nu 2006, 90 cm ö. g) Vad som ej syns är orgeln längst fram Den nya folkskolan, där lärosalen är belägen, hade varit igång i 14 år 1949. Häggströms flyttade till Svappavaara på hösten. De kom till Lainio 1938.

image167.jpg=Skolklass 1914, Lärosal i småskolan som flyttades till skolområdet 1909 från att legat bakom nuvarande kapellet i höjd med Erik Jakobssons hus. skolklass 1914 i småskolan. Enligt utomhusbild taget av Halldén utanför småskolan troligen samma tillfälle som inomhusbilden av Halldén var följande elever med. Artur Elenius 1905-1987, Maria Esko 1905-1995, Alida Pudas 1905-19xx, Ester Isaksson 1906-1998, Uno F Olsson från Vivungi, Frans Esko, senare Ekhult, 1906-1961, Vilhelm Ellasdotter Kemi 1903-, Villiam Pudas 1900-1977, Jonne Vigren 1904-1985, Viktor Lantto, senare Tornlund 1903-1979, Hilma Johansson 1906-1996 från Oksajärvi, Ester Kruuka 1906-1976, Ester Johansson 1901-1942 från Oksajärvi, Maria Kruuka 1904-1979, Hilda Elenius 1906-1918, Vilhelm Andersson Alapää 1905-1927, Fabian Henriksson, senare Lainio, 1905-1979. Det blir17 st. elever. Inomhusbilden har 16 st elever. I elevförteckningen finns inte Uno F Olsson med alls, Ester Johansson finns angiven förstagången 1918 i folkskolan medan däremot Fanny Johansson 1901-1949från Oksajärvi finns med i förteckningen 1914. Orgeln från 1910 finns med på bilden, fotogenlampan hänger ned från tak, planscher mot väggen, teckning på väggen. Värmekällan, en kamin, syns inte. Lärarinnan Selma Kruuka längst höger bak. Skolbänkarna syns inte. Denna sal blev slöjdlokal så småningom. Längst bak lärarinnan Selma Myllymäki, gift Kruuka, 1870-1922.

image168.jpg=Foto Carl Andersson 1938. Bild från Lainioboken. Lainios första brevlåda på väggen mot Marttigården Sven Junkka f. 1925postar här ett brev (Sven 13 år) I Marttigården inrymdes posten från 1944 och några år framåt.

image169.jpg=Lärare i Lainio runt 1940 Från höger Freddy Häggström f. 910 från Kiruna folkskollärare ex. 1936 i Luleå lärare i Lainio 1938-1949, Constance Thelander f. 1893 från Själevads förs. Småskollärarex. 1913 i Östersund lärare i Lainio 1922-1957, Ingeborg Sundahl f. 1914 gift med Freddy, folksollärarex. 1938 i Umeå lärare i Lainio 1938-1949. Läraren till vänster osäkert men kan vara Ester Ottilia Åhl f. 1916 i Gällivare folkskollärarex. 1938 i Umeå (Ingeborg och Ester tog examen samtidigt i Umeå så de var bekanta sedan förut) Bakom syns gamla folkskolan. Ester hade klass 3-4 höstterminen 1938 och Ingeborg vårterminen. Ester stannade i Lainio höstterminen 1938. Utschaktningen av skolgården är gjort till att se ut som den gör nu. Nya folkskolan var byggt några år tidigare och utformningen av skolplanen gjordes då. Häggströms flyttade till Svappavaara 1949 sedan Jukkas- och slutligen Kiruna. Enligt dottern Inger i Blekinge så gjorde de sin bröllopsresa med cykel till Bryssel.

image170.jpg=Foto Erik Almenäs 1941 vid Kajan Anttusgården Bildlån John Ivar Andersson Vintern 1941 var snörik. Vänster Eriks brorsbarn Maj Britt f. 1936-11-10 och Sven Erik Andersson f. 1935-08-13 på hemmagjorda skidor. Sven Erik skulle börja skolan till hösten 1942. I skolpapperen för 1942 anges tillägg för efternamnet med Alapää. Alapää hänger med ända in i 1940-talet och anger varifrån barnens farfar kommer ifrån, nämligen från Alapäägården i Lainio. Höger KajanAnttugården 1941. Huset byggt alldeles i slutet 1890-talet och då utan vindsvåning. I vindsvåningen bodde 1941 bodde då 1941 barnens farmor Amanda (Manda). Farfadern Anders hade dött för 6 år sedan. Maj Britt och Sven Erik ute.

image171.jpg=Foto Erik Almenäs 1942 (sommarbild) och 1941 vinter Bildlån John Ivar Andersson Vänster Sven Erik och John Ivar f. 1939-03-06 (För John Ivar anges bara Alapää i efternamn 1946 klass 1) Sven Erik skall börja skolan till hösten. Barnen söndagsklädda med vit skjorta och slips. En bit av staket som höll kreaturen bort från åkrarna runt om. Bakom syns föräldrarna Valfrids och Agnes uthusdel. Höger. Barnen har hittat en backe att åka på. Sven Erik och Maj Britt.

image172.jpg=Många Lainiobor sökte och fick hjälp till att bygga lador efter att andra världskriget var slut (1945 på våren) Här har Valfrid fått godkännande att få premie vid byggande av lador i Kaitavuoma och Ruomusjoki. Ladan i Lannanjärvenjoki byggdes aldrig. Noggranna anvisningar hur ladorna skulle utföras. Han som har skrivit under för länsstyrelsen är lapptillsyningsmannen Timoteus Stålnacke 1897-1957 från Svappavaara. I bl. a Junojärvi byggdes många lador efter kriget. Där fanns även bef. Äldre lador i timmer som fanns före andra världskriget.

image173.jpg=Bildlån Helmer Granstål. Elinstallation (Gårdsinstallation) hos Isak Eriksson Olla i Lainio. Lennart Olsson startade senare egen elkonsultfirma med säte i Luleå. I Lainio kopplades spänningen in 13 mars 1942. Installationen avsåg installationen i bostadshuset och ej i uthusbyggnaderna Det var en stor händelse när karbidlampan ersattes med en glödlampa.

image174.jpg=Skolbarn utanför gamla folkskolan 1939-1940 Från vänster Hanna Strandelin f. 1932, Anna Maria Vigren f. 1932, Berta Lantto f. 1932, Maja Ylipää f. 1932, Ingeborg Eriksson f. 1932, Anna Lisa Elenius f. 1932 Flickorna gick i klass1 eller 2 1939 eller 1940.

image175.jpg=Från detta hus kom antagligen Anders Andersson Hotti 1784- i Piilijärvi. Anders gifte sig i Lainio med Kristin Esajasdotter Nykäinen 1781- från Eskogården, nu Heikkagården, Lainio. De bosatte sig i Lainio, sedan bosatta i Temmingijärvi för att 1820 bosätta sig i Oksajärvi. Deras dotter Mari Lena Andersdotter f. 1814 gifte sig med Olof Olsson Panis från Vittangijärvi, de bosatte sig i Oksajärvi. Deras sonsonsson är Hugo Johansson 1904-1971 på bilden nere bild 177 Denna Anders och Kristins släkt blev ganska stor i Oksajärvi. Efter Anders och Kristin kom Temmingi Erkki att överta huset i Temmingijärvi. Det berättas att Anders och en son drunkna i Oksajärvi. Anders far hade också drunknat men i Pilijärvi. En bror till Olof Olsson Panis, Henrik, var gift med Greta Kajsa Hansdotter 1807-1901 från Jukkas och bosatta i Sevujärvi. Greta Kajsas farfar var katekesen Henrik Hansson från Lainio och bosatt i Jukkas (han gick lappskolan i Jukkas och var lärare i samebyar runt Jukkas).

image176.jpg=Hugo Johansson 1904-1971 i Oksajärvi. Här under rekryten omkr. 1925 Han gick småskolan i Lainio 1911. Gift med Lahja Hämäläinen från Kittilä, Finland. Bosatta i Oksajärvi.

image177.jpg=Foto från Masugnsbyns hembygdsföreningsarkiv. Bildlån Kirunas byar av Åke Barck. Här sitter Hilda Johanna Lindmark 1875-19xx. Hilda Johanna var född i Lainio på Alapäägården. Modern var Eva Kajsa Lindmark 1822-1911 från Parakka. Hon var gift i Lainio med Henrik Hansson 1823-1873 (drunknade) på Alapäägården. Efter mannens död fick Eva Kajsa dottern Hilda Johanna utanför äktenskapet. Fadern till Hilda Johanna var Johan Erik Eriksson 1841- från Erkkogården i Lainio och boende i Oksajärvi sedan 1860. Då var Johan Erik gift med Sofia Johansdotter Hansson 1852-1940 och äldsta dottern Amanda född 1873 gift med Henrik Hanssons son Anders 1862-1935 i äktenskapet med Eva Kajsa. Anders (Kajsan Anttu) 1862-1935 och Hilda Johanna var halvsyskon. Hilda Johanna var gift med skolvaktmästaren Fredrik Johansson Flygare 1872- i Masugnsbyn och de fick 11 barn tillsammans. Eva Kajsa Lindmark flyttade senare till Masugnsbyn och gifte sig där 1886 med Karl Fredrik Olsson Vikström 1839-1889 (född i Gällivare). De fick inga egna barn. Vikström hade förut varit gift med Anna Maria Bergström 1824-1881 från Merasjärvi.

image178.jpg=Bildlån från Kirunas byar av Åke Barck. Här är Kattuvuomas första riktiga hus byggt av Herman Stöckel 1850-1860. En som flyttade nästan samtidigt till Kattuvuoma var Johan Henrik Persson (Martin Jussa) 1822-1904 från Svappavaara. Johan Henrik var lite över en månad när hennes mor Greta Henriksdotter 1784-1822 från Marttigården i Lainio dog. Greta var gift med Per Johansson Stålnacke från Svappavaara, Pers första hustru var också från Lainio nämligen Ingrid Henriksdotter Nykäinen. Sittande längst till höger är Elmina Hansson f. 1905 vars farfar var Johan Henrik. Bredvid Elmina hennes mor Anna gift med Hans Petter Johansson son till Martin Jussa. De två första i dörröppningen är Kristina f. 1893 och Elmina f. 1907 Johansson vars farfar var Martin Jussa. De två övriga damer är Stöckels. Den siste av Martin Jussas släkt i Kattuvuoma var sonsonen Levi Hansson f. 1909-1999. Han bosatte sig i Kiruna.

image179.jpg=Fredrik Johansson 1852-1934 född i Kärendöjärvi och senare bosatt i Silkimuotka, Soppero. Fredriks far var Johan Hansson 1803-1878 från Marttigården i Lainio och mor Lena Stina Johansdotter f. 1824 och dotter till Kärendöjärvis grundare Johan Hansson (Holman Jussa). Johan och Lena Stina ägde Kärendöjärvi nr. 2 i Kärendöjärvi, fick 5 barn. Ingen av barnen stannade i Kärendöjärvi. Fredriks bror var bosatt i Lainio 1882-1887, sedan till Gällivare. Fredrik var postförare mellan Nedre Soppero och Karesuando. Fredrik var gift med Brita Maria Johansdotter Rova f. 1847 från Övre Soppero och vars mor Anna Maria Mårtensdotter var från Vivungi, vars far Mårten kom från Lainio och Marttigården och som var bror till Fredriks far Johan. (Fredriks far och Brita Marias morfar var bröder).

image180.jpg=Isak Anders Rova f. 1860 var bror till Fredrik Johanssons hustru se bild 180. Isak var handelsman i Silkimuotka, gift med Maria Kristina Lindmark från Pilijärvi. Bredvid Rovas hus döttrarna Miljana f. 1900, Alma f. 1918 och Anna f. 1909. Isaks morfar var bror till grannen Fredriks far.

image181.jpg=Klass 1 Centralskolan i Kiruna 1924 Bild från Folket i tiden och Kiruna kyrka 1898-1990 skriven av Gunhild Jonsson Ranestål. Längst ner och höger är Johannes Esko f. 1916 från Lainio. Familjen flyttade 1923 från Lainio till Kiruna. Föräldrarna var Johan Valter Esko f. 1893 och Hulda Pudas f. 1890. Lärarinna Hulda Bäckman med årslön 450 kr. Eskopojkarna blev kända tyngdlyftare i Kiruna.

image182.jpg=Foto Borg Mesch, bild från Drömmen om fjällen av Hans Andersson Vittangi 1912 Sittande kvinnan är Amanda Isaksdotter Pudas 1881-1951 från Näkkälägården i Lainio med sonen Karl f. 1912. Amanda var gift med Isak Arvid Jakobsson 1880-1919 från Klemogården i Lainio, född i Kärendöjärvi och kom som 4 åring till Lainio med föräldrarna. Isak Arvid och Amanda bosatte sig i Vittangi där Isak Arvid var bysnickare vilket även sonen Karl blev. Karl gick ett år i folkskolan i Lainio 1921-22 Stående kvinnan är Isak Arvids syster Maria Karolina Jakobsdotter 1887-1927 gift med Karl Oksajärvi (Oksa Kalle) f. 1877 från Oksajärvi. De bosatte sig i Vittangi i början 1900-talet. Maria har dottern Selma Matilda f. 1912 i famnen. Kvinnorna tar en paus under kornskörden med småbarnen med på arbetet. En av deras söner, Helmer Karlsson 1910-1998, var murare och hade sommarstuga vid färjeläget i Lainio tillsammans med hustrun Engla Vilhelmina Ylipää f. 1918 från Ylipäägården i Lainio.

image183.jpg=Foto Borg Mesch Kattuvuoma omkring 1914, antagligen senare än 1914 för Anna hade en son u. ä 1916-1916. Bild från Drömmen om fjällen av Hans Andersson Här står Martin Jussa sondotter Anna Maria Hansson f. 1892 med sin son vid dörröppningen till huset som ev. Martin Jussa byggde eller också är det fadern Hans Petters hus Martin Jussa var son till Greta Henriksdotter från Marttigården i Lainio och gift i Svappavaara.

image184.jpg=Bild från Elektriciteten i Luleå 100 år 1896-1996 av Kjell Lundholm. Andra mannen sittande från vänster är John Johansson, senare 1930-talet Järvfelt 1896-1965, född i Malmberget och son till Stefanus Johansson 1868-1928 från Ollagården och Teresia Koskenranta 1877-1957. Han var chef för Luleå elverk till 1961. Här utdelning av klockor under 1950-talet. Det var John som hjälpe Isak Olla att sälja smöret som hunnit härskna som Isak hade med från Ollagården när han körde med häst och släde till Malmberget för att sälja bl. a smör omkring 1915. Smöret köptes upp av ett bageri. Isak övernatta hos sin farbror Stefanus som hade flyttat till Malmberget 1893 från Ollagården i Lainio för att arbeta i gruvan. John gick Tekniska Elementarskolan i Örebro 1916-1919.

image185.jpg=Bild från Mitt i Kiruna del 2 av Bengt W Larsson Längst till höger Sven Aspvik och bredvid honom brodern Olle Aspvik. Deras mor var från Rovagården i Lainio. Olle var en duktig center i fotboll och var med bl. a länslaget. Platsen Stralströms bastu mitten 1940-talet. Sven har sommarhus i Lainio nära färjeläget.

image186.jpg=Bild från Åke Barcks ”Kiruna byar” Kartan visar Jukkas år 1793 med länsman Stjernströms hus längst upp, sedan Olof Mårtenssons nybyggand, klockaren Kemi gård, och prästgården längst ner. Olof Mårtensson 1756-1803 km från Marttigården i Lainio, gift 1787 med Lisa Stjernström 1764-1840 i översta huset. Olof var nog en av de första av Lainioborna som bosatte sig i Jukkas. Olof verkar ha tillverkat skrankverket till kyrkan vid kyrkorestaurationen 1783-1785. Lisas syster Margareta Stjernström 1756-1839 gifte sig 1775med Lainiobon och cateket Henrik Hansson 1753-1830. Henrik gick lappskolan i Jukkas och utbildade sig till cateket på Lappskolan. Paret verkar ha bodd ett tag i Lainio innan de bosatte sig i Jukkas antagligen på Stjernströms gård. 1793 gift kusinerna Hanna Henriksdotter Nykäinen 1766-1855 och Margreta Olsdotter Kemiläinen 1768-1847 från Lainio med bröderna Elias Johansson Kemil 1767-1859, de tog namnet Häggroth, och Nils Johansson Kemil 1771-1830, De tog namnet Fjellborg. Brödernas far var klockare varför de 2 paren bosatte sig i början i brödernas hemställe klockarens hus.

image187.jpg=från Åke Barcks ”Kirunas byar”. Till vänster Isak Lars Mukka 1879-1944 från Juno gift med Serafia (Fia) Fredriksson 1879- från Feeginpirtigården i Lainio och syster till Isak Fredriksson i Lainio. De flyttade tämligen snart efter giftermålet 1902 till Tuollavaara där Isak Lars var smed och gårdsägare med djurhållning. Två av deras döttrar bosatte sig i Lainio nämligen Alma f. 1907 och Agnes f. 1911. Mannen till höger är elektrikern Gustav Koberg. Hans son Gunnar var också elektriker och arbetade ett tag på firman Elman hos Allan Magnusson där också sammanställaren arbetade ett tag. Äldsta barnet Frans Mikael f. 1902 hade gästgiveri i Kuosanen mellan Kiruna och Svappavaara.

image188.jpg=Bild från boken ”Trerikslandet” Närvä 1934. Här är familjen Mattias Johansson med hustru Alina, barnen och Mattias mor Greta Kajsa. Tre av barnen bosatte och gifte sig i Lainio. Familjen är samlat utanför deras hus i Kiviniemi Från vänster stående Ingemar, Julia, Linda gift med Hjalmar Pudas, senare Elfgren, 1916-02-04-19xx, Alina, Greta Kajsa Sittande från vänster Jakob, Selma gift med Hjalmars bror Gunnar Pudas 1920-03-04-19xx, Svea gift med Göte Pudas, senare Vinelund, 1930-06-24-2005-11-21, Mattias och Gustav. Linda och Hjalmar flyttade från Lainio till Tuollavaara i mitten 1950-talet. Huset i Lainio på östra sidan älven alldeles intill där Lainios grundare Clement Olofsson bosatte sig första hälften 1600-talet. Gunnar och Selma bosatte sig i Kiruna, eget hus nära brodern Hjalmar i Lainio. Göte och Svea bosatte sig i Kiruna med sommarhus i Lainio.

image189.jpg=Bild från ”Kiruna 100-årsboken ” del 2 Längst fram Svante Pudas, senare Elfgren, f. 1945 son till Hjalmar och Linda bild 189. Svante var med gruppen Shanes, Kirunas mest framgångsrika musikgrupp genom tiderna. Svante flyttade omkring 1955 med föräldrarna till Tuollavaara. Efter Svante Tor Erik Rautio, Tommy Wahlberg och längst bak Staffan Berggren. Här poserar de framför Tower Bridge i London 1964. Svante bor för närvarande i Roknäs.

image190.jpg=Foto Sigurd Elenius, 1956. Foto från 1956. Fotolån Kjell och Bertil Elenius Emil Isaksson Elenius (Pyhä Eemeli) 1879-1957 sitter här på soffan hemma hos sig. Emil troligen född på Erkkogården. Emils föräldrar Isak Lars Eriksson Elenius och Lena Kristina Larsdotter Keisari flyttade 1898 till Oksajärvi med alla barnen. Yngsta barnet Arvid föddes 1898 i Oksajärvi. Emil gifte sig 1904 med Sofia (Fia) Svetilda Lehto i Oksajärvi. Familjen flyttade 1908 till Lainio till Rauha Fettos hus nära Juhogården där de bodde till början 1930-talet då de flyttade till ett nybyggt hus nära Vigrens hus efter vägen mot Vittangi. Emil gick missionsskolan i Lannavaara under 1880-talet.

image191.jpg=Foto Sigurd Elenius, fotot från 1956 Fotolån Kjell och Bertil Elenius Emil Elenius (bild 191) hustru Sofia (Fia) Svetilda Lehto 1879-195x från Kieksisvaara. De gifte sig när de bodde i Oksajärvi.

image192.jpg=Foto ur hembygdsgillets arkiv, Bildlån från boken ”Kiruna byar” skriven av Åke Barck. Vänster Lainios hembygdsforskare Carl Andersson 1921-1991 en av författarna i boken ”Lainio-vår hembygd”. Helmer Granstål f. 1929 till höger också en av författarna i nämnda bok. Helmer var den stora kraften vid anordnande av bl. a årligen återkommande tjärdalen, en minneskonstnär av stora mått för händelser som hans far Isak berättat och egna sammanträffande med okända personer som fått liv i och med Helmer utredd deras släktförhållande till Lainiosläkten. Carl från Palogården på östra sidan älven, Helmer från Ollagården.

image193.jpg=Foto Börje Rönnberg, bildlån från boken ”Kirunas byar” av Åke Barck. Lainio hembygdsgård. Detta är Marttigården i sitt nya läge vid färjeläget. Ursprungliga läget var några 100 meter uppströms. Huset byggdes alldeles i slutet 1800-talet sedan den äldre Marttigården brunnit upp, i den äldre Marttigården hyrde Laestadius lokal för av honom startade missionsskolan 1848, den första av missionsskolorna i olika byar fram till 1860-talet. I Lainio var Raataamaa lärare. Nästa anhalt för skolan blev Kangos. Laestadius hade först undersökt möjligheter att missionsförbundet skulle starta och bekosta skolan men fått nekande svar. Laestadius kunde sedan via gåvor från olika håll starta själv missionsskoleverksamheten.

image194.jpg=Foto Sigurd Elenius 1953, bildlån Kjell och Bertil Elenius Här Fabian Elenius 1905-1979 i timmerskogen. Sigurd har ej namngivit platsen.

image195.jpg=Bildlån från ”Norrbotten 1943” Detta är inte från Lainio men för tanken till om eventuella fotografer som tog bilder i Lainio under 1860-talet och framåt Denna bild är från 1860-talet och visar färjeläget vid Kalix. Fotografkonsten kom till Sverige under 1840-talet. Veterligen finns tillgängliga foton från 1913 i Lainio. Någon historieintresserad fotograf kom kanske till Torne lappmark?.

image196.jpg=Bildlån Brita Fagerbäck i Kiruna Bilden överst syskonen fr. v. Kristina Öhlund, Boden, Brita Fagerbäck, f. 1937, Kiruna, Helmi Sundström, f. 1931, Boden. Bilden nere fjärde systern Karin Stenberg f. 1932 med dottern i Haninge. De är alla födda i Lainio, fadern Emil Mella 1908-1975och modern Anna Stina Viikusjärvi. 1898-194x Bilden överst från 2005. Femte systern Viola saknas på bilderna. Syskonen hade även halvsystern Elsa 1929-08-21-2004-12-27 gift Fjordström i Junosuando och halvbröder tvillingarna Johan Emil och Isak Olof 1926-08-01, döpta 1926-0-01 de dog som små.

image197.jpg=Överst Palogården med Johanna Henriksdotter 1879-1950, gift med Anders William Isaksson Pudas (Posti Ville) 1879-1969, vid dörröppningen, Barnen är Valfrid Fällen. 1907-1983 gift med Ester Isaksson, Lainio och dottern i huset Agnes Pudas. 1910-1979 gift med Oskar Mukka, Tuollavaara. Bilden från 1910-talet. William köpte huset av Isak Johansson (Iiskonen). Iiskonen hade byggt huset för sin farbror i Vikusjärvi, som också hette Isak men född 1827, när han bosatte sig i Lainio. Nedre bilden Johanna Henriksdotter 1879-1950 hustru till Posti Ville. Bild från 1910-talet. Johanna var ute med sin sons sambos dotter för att plocka lingon i början sept. 1950. De gick vilse. Efter flera dagar med stort uppbåd av byafolk och militärer hittades Johanna död i skogen men flickan levde. Flickan och hennes mor flyttade senare till Luleå där modern städade bl. a i ett arkitektkontor (som sammanställaren pratade med i telefon och han kom väl ihåg henne) Flickan gifte sig och bosatte sig i Västerås.

image198.jpg=Foto Sigurd Elenius1955 Bildlån Kjell och Bertil Elenius Dahlgren utför poligonmätning under laga skifte som var klar 1960. Staketen runt ängarna är kvar några år till. Det här skulle kunna vara vid Sigurds hemgård.

image199.jpg=Foto Sigurd Elenius, bildlån Kjell och Bertil Elenius Flottning i Olosjoki första delen 1950-talet. Stående första pojken Birger Ericsson f. 1937. Längst nere till höger med hatten Viktor Eriksson Mikko 1905-1966 och bakom honom barhuvad Samuel Eriksson 1902-1980, Birgers far. Längst höger Samuel är Hugo Ylipää f. 1931 I mitten flottningschefen Hjalmar Fällen (barhuvad) 1886-1970 Sittande framför pojkarna fjärde från vänster Nils Henrik Olofsson Vikusjärvi, senare Björkenvall 1922-2004.

image200.jpg=Foto ev. Sigurd Elenius kamera, han står själv stående längst vänster Bildlån Kjell och Bertil Elenius Flottning i Olosjoki första delen 1950-talet. Timret flottades normalt fram till Hukanmaa där Kangosfolket övertog flottningen. Olosjoki rinner ut i Lainioälven. Stående vänster Sigurd Elenius 1926-2003 och bredvid honom Rune Eriksson f. 1935. Sittande från vänster Birger Ericsson f. 1937, 4:e samma rad Henrik Björkenvall 1922-2004 och längst höger i samma rad Kaleb Kruuka 1915-1985 Framför Kaleb Oskar Vigren f. 1929, Längst fram från vänster Fabian Elenius 1905-1979, flottningschefen Hjalmar Fällen 1886-1970, Viktor Eriksson Mikko 1905-1966, bakom Viktor Samuel Eriksson 1902-1980, till höger Samuel John Uusitalo 1933-19xx och framför John Hugo Ylipää f. 1931.

image201.jpg=Foto Sigurd Elenius mitten 1940-talet Bildlån Kjell och Bertil Elenius Fredrik Henrikssons (Rauhan Fetto) 1854-, från Alapäägården, och hustrun Greta Stina Henriksdotter 1855-1918, från Erkkogården, hus. Huset byggt under 1890-talet (troligen) och beläget nära Juhohuset (nuvarande Zakrissons hus som byggdes senare delen 1940-talet) Juhohuset (rivet) byggdes också under 1890-talet. Alapäägården förlorades av olika anledningar. Pudas från Kangos köpte Alapääfastigheten. Fredrik bosatte först på hustrun Greta Stinas hemställe Erkkogården för att senare bygga eget, huset på bilden. (Erkkogården förlorades också omkring den tiden 1880-1890) Lite senare byggde Fredriks bror Anders (Kajan Anttu) ett eget hus i närheten. 1908 flyttade Fredrik och Greta Stina till Vittangi. (alla deras barn han gå i skola i Lainio) Emil och Sofia Elenius, då bosatta i Oksajärvi, köpte huset och bosatte sig där. 2 barn var födda i Oksajärvi när familjen flyttade till Lainio. I början 1930-talet bosatte sig familjen i nybyggt hus nära Vigrens hus. Det var många nybyggnader som uppfördes i Lainio under 1890-talet med läge i närheten av Fredriks och Greta Stinas hus. Det var gamla skolan (flyttat 1909 till sitt nuvarande läge), Juhohuset (Johan och Selma Kruuka), Kajsan Anttu huset (Anders och Manda Henriksson), Petter Olof och Maria Katarina Kruukas hus. Nämnas kan att Maria Katarina var lärare i skolan i Lainio (död 1899) och efterträddes av Selma som var lärare 1899-1922. Huset på bilden användes sedan, efter att Emil med familjen flyttat, som affär av en Vittangibo under några år. Man kan se i fönstret att det är hyllor för varor som finns kvar. Matilda Uusitalo senare gift med Otto Elenius, son till Emil och Sofia Elenius står vid husknuten. Till höger om huset fanns Juhohuset och till vänster Petter Olofs hus samt skolan. En bit (några 100 met. ) bortom bortersta gaveln byggde Kajan Anttu sitt hus. Otto f. 1918 berättar att bostaden kallades ”tupa”.

image202.jpg=Bild från Fredrik Mattssons bildsamling Oskar Mattsson 1898-1982 från Parkalompolo och Ester Karolina Kruuka 1906-09-23-1976, dotter till Levi Kruuka och Karolina Eriksdotter från Kuoksu gifta 1895 och boende östra sidan älven. Ester och Oskar bodde i Parkalompolo.

image203.jpg=Bild från Fredrik Mattssons bildsamling Här sitter en äldre syster till Ester bild 202 Julia Anna Levisdotter Kruuka 1896-02-07-1962-02-01och Axel Adolf Uusitalo 1896-01-26-1980-05-08 hemma i köket i Näkkälägården i Lainio och studerar tidningen. Paret gift 1920. Axel kom från Muodoslompolo under slutet 1910-talet till Lainio. En äldre bror till Axel, Oskar 1878-1944, bosatte också i Lainio ungefär samma tidpunkt. Oskar var gift med Mina Olla 1891-1935 från Ollagården i Lainio. Axel och Julia köpte Näkkälähemmanet i Lainio och Oskar och Mina köpte Erkkogården i Lainio.

image204.jpg=Från Fredrik Mattssons bildsamling Karolina Eriksdotter, gift Kruuka 1872-02-28-1956 vid spinnrocken. Karolina gift med Levi Kruuka (Niemen Levi) 1864-05-25-1934. Karolina kom från Kuoksu och dotter till Erik Anders Hezekielsson 1835-1889 och Anna Karolina Henriksdotter 1837-1907 från Jukkas. Anna Karolinas mor Anna Kajsa var yngsta barnet till Margareta Olsdotter Kemiläinen 1771-1847 från Ylitalogården i Lainio och gift 1793 med Nils Johansson, senare tog de namnet Fjällborg, i Jukkas. Nils var klockarson i Jukkas.

image205.jpg=Bild från Dan Elenius bildsamlingar. Bild omkring 1942-43 Fotograf okänd möjligen Oskar eller Manfred Olla. Här halvligger Anna Stina f. Bergström 1862-09-04-1943-11-26 (81 år, 2 veckor och 22 dagar) på gräsmattan Ollagården. Till höger syns lite brädor. Antagligen hade Isak och Hulda Olla kommit igång med deras tillbyggnad. Anna Stina gifte sig 1885-04-23 med husbonden på Ollagården Erik Anders Johansson Olla (Ollan Erkki) 1849-06-24-1936-12-22. De fick 8 barn varav 3 dog som små. Anna Stina var född u. ä och dotter till Valborg Henriksdotter Skaulo 1834-1885. Valborg gifte sig 1863 med Anders Olsson Bergström f. 1819 i Masugnsbyn, 1828 till Merasjärvi. Död 1888 Anders far Olof Eriksson Bergström 1772-1857, född i Filipstad, bosatte sig i Masugnsbyn och gifte där 1802 med Magdalena Henriksdotter 1775-1860 från Masugnsbyn. Familjen 1828 till Merasjärvi. Magdalenas farfarsmor Ella Olofsdotter 1676-1764 kom från Lainio, dotter till Olof Clementsson vars far var Clement Olofsson, Lainios grundare. Olof Clementsson blev stamfar till Alapääsläktet.